Idag blev det en annorlunda dag, den började som vanligt med att jag försov mig och fick jaga i kapp med det jag hade tänkt göra för dagen. I vanliga fall hade dagen varit om inte förstörd så åtminstone mindre lyckad, en dag som börjar med stress brukar inte sluta bra. Men det vände faktiskt, först åkte vi till Parma i Duvbo och käkade gott och sen fortsatte vi vidare till Örvallen och tittade på baseball-VM.

Jag kan ingenting om baseball. Men jag lärde mig snabbt av min älskling som kunde reglerna och det är ungefär lika stor skillnad mellan baseboll och brännboll som det är mellan biljard och snooker. Till ytan är de lika men det när man börjar titta närmare ser man alla skillnaderna.

Jag visste inte något om Nederländska Antillerna heller, landet vi skulle möta. Att Sverige var det ena laget visste jag, men vilka de andra var hade jag ingen aning om. Att de kunde spela baseball visste jag inte heller, men jag visste å andra sidan inte att Sverige kunde spela baseboll heller så det sa ju kanske inte så mycket.

Det började med ett par “innings” som gick åt bara för att jag skulle snappa reglerna, så de försvann i ett regeltöcken. I tredje “inningen” fick Antillerna in två gubbar i samtidigt och vi bara en så då tog de ledningen med 2 – 1. Efter femte “inningen” krattades banan och de små vita plattorna borstades av. Inga can-can eller pom-pom-flickor dock. I Sjätte “inningen” hände samma sak igen, de fick in två gubbar och vi bara en, så då ledde Antillerna med 4 – 2 och sen blev det bensträckarpaus (av någon anledning görs detta i anslutning till sjunde “inningen” ) för den som ville.

Nu började den fega delen publiken tycka det var dags att gå hem men entusiasterna satt kvar och hejjade, tjoade och klappade. Några glada individer, som kanske tankat lite i öltältet, var extra duktiga på att hurra och stå i. Ett par herrar vrålade “ingen bränd, ingen bränd” och speakern försökte få med hela publiken i hejjandet.

Det gick ganska bra, för trots att Antillerna fick hem hela 6 spelare i sin sista “inning” och tog ledningen med 10-2 så kämpade det svenska laget envist. Ganska snabbt fick vi en löpare på varje bas, något jag fick veta kallas att man har “bases loaded”. Antillernas pitcher kastade ball efter ball, träffade slagmannen ett par gånger och spelare efter spelare fick gå gratis till nästa bas – vilket ju för killen på tredje basen betyder att han är “home free” och Sverige fick poäng.

Antillerna bytte slagman två gånger under vår “inning” och det kanske var det som fällde svenskarna till sist. Slutresultatet blev dramatiska 10-8 tillslut och jag tyckte faktiskt att det var lite synd att så många gav upp i sjätte. Det var ju i sista “iningen” som all dramatik kom.

Vi fick se flera snygga Home runs, tyvärr två från Antillerna också varav den ena en Grand Slam (slagmannen slår en Home Run när man har “bases loaded” ) men på det hela taget var det roligt att ha varit där. Lite småkallt när det började bli sent, matchen började klockan 19 och höll på i över 3 timmar. Men man kunde ju värma sig genom att stoja och tjoa på läktaren, och genom att äta korv så jag tänker inte klaga.

Det var jätteroligt att ha varit där.