Vi bestämde oss för att husera på gymmet idag, äldsta dottern och jag. Det är lättare att koordinera helt enkelt.
Uppvärmningen gick rätt bra, trots att banden är otroligt tungsprungna på gymmet. Jag fick upp pulsen rätt bra, den var faktiskt uppe och vände på 171 innan jag var klar. Sen drog jag iväg, bara 4 i lutning men på de där banden känns det som om man springer i sirap så 4 räckte gott.
Själva intervallerna gick i 6:40 min/km och sen gåvilade jag 1 minut. Mot slutet av intervallerna var jag uppe på 174 och snurrade, det blev jag glad av att se. Min tröskelpuls skulle ju vara 172 och om jag hyfsat bekvämt kan pressa upp pulsen i de regionerna och högre borde det betyda att jag antingen är bättre tränad eller tjurskalligare än vanligt. Oavsett vilket är det bra, tycker jag 🙂
Det var sista intervallpasset före Lindingö.
Efter gymmet drog vi iväg till närmaste Sushihak och käkade, tack vare Internets förträfflighet kom Kristina förbi och jag fick äntligen se skönheterna i verkligheten! Vilka lätta skor! Jösses så sugen jag blev på ett par 🙂
Men jag vet inte jag, det är nog inget för en plattfotad långskubbare som jag egentligen 🙂
Lätta intervallskor är trevligt …
Jupp! 🙂
Fresterska 😀
Du vet ju vilka argument som biter bra 🙂
Bra jobbat och jättekul att träffas. Leve internet och statusuppdateringar, annars hade jag bara swishat förbi. 🙂
Klart du skulle kunna ha skönheterna på fötterna när du kör raketintervaller. Om du ville och det skulle du inse att du ville om du provsprang i dom. 🙂