Med 18 pass över 20km sen 1 januari varav 6 över 30km borde jag känna mig väl förberedd. Jag har sprungit mer, fortare, oftare och längre.
Men inte hjälper det, jag känner mig fortfarande sorgligt oförberedd för nånting längre än att gå till kvartersbutiken och handla…
Det märks att det är mindre än en vecka till Lidingö Ultra.
Bild: Lidingö Ultra 2013.
Tack Kristina, jag vet att du har rätt, fast just nu har jag naturligtvis ont överallt och är på G att få alla världens kända sjukdomar plus några de inte hittat namnet på än… typ 😛
Det blir så bra så, stort lycka till om vi inte hörs innan! 🙂
Det brukar kännas bättre när startskottet går, men tills dess kommer jag att vara toknojig 🙂
Att jag aldrig lär mig? Jag har ju sprungit så många år att jag borde veta bättre!
Du ska se att det ordnar upp sig till på lördag 🙂