Träningsvärken sen i måndags börjar sakta klinga av, men jag är fortfarande stel som ett bokstöd. Men jag gnäller inte för stel är också det enda jag är, det gör inte alls så där blixtrande ont som det gjorde när jag låg lägre på proteinet. Nu har det dessutom varit så flera gånger i rad, att jag kört jättetungt i styrketräningen och samtidigt fyllt på rejält med protein – och resultatet har blivit att jag blir stel och trött, men inte superduper-öm som jag alltid blev förr.
Idrottsmassagen jag fick i måndags kväll har också satt sina spår, vaderna är så ömma som om någon slagit dem med ett baseball trä. Det var därför jag bytte 20km progressiv fart till 15km lugn distans igår, så kanske jag kan köra 20km idag istället. Om vaderna är med på det. Det märker vi.
Jag har dessutom en liten stegtävling mot mig själv, som engagerar mig lite mer än den borde kanske. Nu är jag uppe i 12 dagar i sträck då jag uppfyllt stegmålet. För varje dag jag uppfyller målen höljs de lite, så nu har jag kommit upp i 12 200 steg. Längsta stegmålssviten är 16 dagar, det måste jag bara kunna slå. Idag blir det lätt, jag ska jogga så jag kommer garanterat att nå mina steg. Men imorgon, torsdag, kan det bli stökigare att komma upp i så många steg som klockan säger. Jag får avsiktligt planera in något ärende som måste göras, helst ungefär 6km bort så kan jag gå dit och hem. Då kommer jag garanterat upp i mer än 12 000 steg.
Har funderat mer än en gång på om jag borde redovisa den där extra träningen jag gör, stegmålen och rörlighetsträningen främst, eftersom det antagligen påverkar resten av träningen. Men samtidigt bär det mig emot lite, är det ens träning om man inte behöver byta om eller blir svettig av det? Om det inte är träning, ska man då föra in det i sin träningsdagbok.
Hur hade du gjort?
Inte ovanligt alls och rätt typiskt för den “fostran” man får där prestationen räknas men inte “underarbetet”. I själva verket undrar jag om det inte är “Luther” som spökar. Man skall vara duktig och vad är det duktiga i att göra 10 armhävningar eller lite armrullningar? Tänk på din kropp som du tänker på en dyrbar apparat som du vill skall hålla länge eftersom du inte har råd att köpa en ny så blir det nog lättare att göra dessa delar också.
Där satte du fingret på en öm punkt 🙂
Jag är usel på att värma upp *skäms lite*
Jag tänker ofta att jag ska bli bättre på det, men lik förbaskat glömmer jag det lika snabbt som man knyter en sko när det kommer till kritan.
Bra att du taggade ner, mer är inte alltid bra. Stelhet och ömhet är kroppens sätt att säga “Tagga ner!”. Glöm inte uppvärmningen och stretchen, i synnerhet stretchen dagen efter när du vaknat och inte hårt utan mjukt. Man skall lyssna på kroppen och såväl uppvärmingen som stretchen är ett sätt att lyssna in sig i sig själv. Lycka till!
Tack Sonny 🙂
Det var lite tack vare att jag började följa stegmålet som jag upptäckte varför jag inte riktigt orkar som jag borde på den andra träningen. Förutom min vanliga träning blev det en förfärlig massa promenader, sånt som jag tidigare inte registrerat. Det var lite skönt att få koll faktiskt, det var den saknade pusselbiten kan man säga 🙂
Så fort jag taggade ner lite, tillät mig att vila på vilodagarna, kändes det genast bättre. Tänk så enkelt det kan vara 🙂
Varför skriver vi i kalendern överhuvudtaget? För vår egen skull vill jag påstå. Avstämning mot våra mål och korrigera dessa. Blir vi skadade så blir det rehabkalender. Man kan sätta upp stegmål eller gå från Smygehuk till Treriksröset. Du är ju Stjärnmedlem så glöm att det skulle finnas någon “kalenderetikett”. Om promenaderna hjälper kroppens återhämtning för nästa tunga pass så är det viktig återhämtningsträning. Om du inte blir återhämtad kanske du ska köra ett yogapass. Kul med så många kloka träningstankar i kommentarerna ovan. Lycka till med träningen 🙂
Som tur är 🙂
Jag går på massage också! Det ena utesluter tack och lov inte det andra.
Tack Malin, flera av de övningarna känner jag igen redan. Jag tror inte riktigt på att stretcha allt och jämt, det är nog mest slöseri med tid. Det gäller att känna sin kropp och veta vart man ska sätta in punktinsatserna, så det gör nytta. 🙂
Ibland (beroende på varför man känner sig stel) kan det till och med vara bättre att gå på massage, musklerna kan kännas omedgörliga för att de är ansträngda och trötta. Då är det lite småtaskigt att streta och dra i dem, det är inte alls lika effektivt som en grundlig massage.
Hej! Den här filmen visar fantastiskt bra stretching för Triathleter (de har korta muskler överallt typ…) som både simmar, cyklar och springer. Jag har stora problem med korta hamstrings och gluetus men har inte kommit åt mina problem innan jag började med det här programmet. NU börjar det bli bättre och min orörlighet i ryggen har släppt. Tränar man hårt behöver man stretcha en hel del – inte alla, men de flesta.
😀 ja det är olika …
Jag får tänka till om jag ska kunna gå så fort överhuvudtaget 🙂
går långsammare efter ett träningspass tex och varvar ner…men om jag ska ut på en promenad enbart så drar det iväg 🙂