Del 1. Julaftonsmorgonen:
Sovmorgon
till 09.30. Hela familjen är härligt samlad, förutom underbar fru, som
tar hand om Sveriges alla gamla och sjuka människor. Nu tar inte frun
direkt hand om alla, men tänk på det idag. Sänd en liten tanke till de
som alltid arbetar, och där finns inga alternativ.
Fira jul på sjukhus, som patient. Det har jag en känsla om att det är
väldigt känslosamt. Upplevde en lucia på sjukhuset 2013, och det var
känslosamt för mig. Det kom 2 damer och sjöng och stojjade i Liams rum.
Det var känslosamt, och jag hade en orolig känsla om att det inte blir
sista gången.
Sänder alla som firar jul på sjukhusen idag. Tungt, hoppas ni har någon vid er sida.
Öppnar FB och tittar vad som händer. Ser denna statusuppdatering:
– Livet drabbade oss än en gång på brutalast tänkbara sätt. Det har nu
gått 1,5 månad sedan vår Viveka plötsligt och oväntat rycktes från oss
och efterlämnade ett stort svart hål av sorg och saknad. När det
ofattbara händer och hjälplösheten är som störst har vi tur som har så
fantastiska vänner som bara är där och tar hand om oss. Ord kan inte
uttrycka den tacksamhet vi känner för detta och för den värme, kärlek
och omtanke som strömmat in till mig och barnen från alla er fantastiska
vänner därute. Jag och Simon har ställt in jul och nyår i år. Nu åker
vi iväg och gör något helt annat än det vi alltid gjort annars. En flykt
vi behöver göra. Men vi ställer bara in för vår egen del. Till alla er
andra vill vi önska en riktigt skön God Jul och ett fantastiskt Gott
Nytt År. Mitt i alltihop är vi lyckligt lottade som har er. Tack för att
ni finns och för allt ni gör för oss. Varma kramar till er.— med Simon
Sundberg i/på Stockholm-Arlanda Airport: Terminal 5.
Denna man sänder jag nog mitt enda julkort till. Inte i tid, men vad fan.
Öppnar FB och tittar vad som händer. Ser denna statusuppdatering:
– Hur kan det vara möjligt att jag alltid lyckas få de sötaste barnen?
God Jul från bb i Östersund till alla mina vänner runtom i landet och runt om i världen
Här grattade jag i kommentarsfältet.
Summerar Julaftonsmorgonen del 1:
Sovmorgon, familjen, hmm, minus mamman som vårdar Sveriges alla gamla.
Ok, sjuksyrran som vårdar alla i Sverige också (Bästa-Nadia). En bekant
som mist sin livskamrat och flyr gamla minnen för nya.
En bekant som fött nästa generation, och blir omhändertagen av våra evigt arbetande vårdpersonal.
Ber om ursäkt om jag liksom skiter i resten av världen, men jag orkar
bara med min egen värld, mina egna bekymmer och det som händer i min
närhet.
Älskar er min ”närhet”. Ingen nämnd, ingen glömd.
Tyar….forts följer.
0 Comments