Att lägga sig sent på en Lördagskväll och gå upp
06.30 på en Söndagsmorgon rimmar illa, men så skedde. Skjutsade underbar
hustru och Liam till Köpings ishall, och återvände hem för en kopp
kaffe. Efter kaffet så var det resa till Skultuna på schemat, och dit
hittar vi.
3 matcher stod på schemat. Köping lag 2 hade ingen bra
dag, men vad gör det när de har kul. Nästan alla hade kul. Observerade
att en U09 fick många råd, först av pappan, sen ännu oftare av mamman,
och sedan hela tiden av morföräldern. Alla råd var inga råd, utan
uppmaningar om att köra hårdare, ta i mera, inte dribbla där, inte göra
det osv. Föräldrastyre mot en stackare.

André fick känna på hockey idag. Tacklades in i sargen med huvudet
före, och senare tacklad så att hjälmen tryckte in munnen så han bet sig
i läppen. Mycket blod, svett och tårar idag.
U10 fick pisk av Kumla med 5-10. Fast där har jag ingen koll på vad som skedde.

Tystnaden som uppstår när en yngre kille (sitter med ryggen emot mig)
som sitter vid ett bort i cafeterian och berättar om hans nästkommande
tävling, Engelbrektsloppet, och att han åkt skidor i helllaaaa 2 timmar
idag (alla så imponerade), och upptäcker Irondad, med en Ironman
Kalmarmössa på sitt huvud. Gillade tystnaden vid deras bort efter den
upptäckten. Ibland händer det.
Väl hemma så är Irondad trött, och bilkörningen hem är jobbig. Trött, tröttare och tröttast.

Så nu måste Ironman ta tag i dagen och kliva in i de dubbla
cykelbyxorna, och cykla i 2h. Skiter i återhämtningsveckan nästa vecka,
och tar den om 8 dagar istället. Kanske dumt, kanske strongt.
Tyar mycket mera, men måste cykla.