Det är rena lotteriet. Hur man kickar igång träningen igen menar jag. Sist jag hade haft ett längre uppehåll började jag springa korta rundor mycket långsamt. Den här gången kickar jag igång med mycket längre rundor och mycket snabbare. Det känns inte alls som att jag springer snabbt. Det gör jag inte heller men jag springer ju inte i promenadtempo som det kändes då. Det går till och med lite för snabbt mellan varven. Som i fredags då jag var under 5:00-tempo. Inte undra på att hela rundan gick åt til latt muttra svordomar och förvånade uttryck som “vad är det frågan om, varför går det så tungt”.

Dagens pass till exempel gick ut på att lufsa omkring och utforska omgivningarna. Hade inte bestämt om det skulle bli 2,5 km eller 15 km. Eller någonting mitt emellan. På med kläderna bara och snöra löparskorna på fötterna. Och iväg. Det kändes som att jag småsprang fram, vilket jag också gjorde. Höll på i 11 km prick. i 5:50-tempo. Det hade varit 6:15-tempo förra gången jag drog igång träningen. För ett år sedan. Och hälften så långt på sin höjd.

Nu har jag tagit en varm skön dusch och sitter i soffan och tar igen mig. Väntar med ett leende över hela ansiktet på att det ska bli dags för ett nytt pass löpning. Kanske i övermorgon blir bra. Tills dess promenader.