Skidåkning sker verkligen under varierande förutsättningar. Man är helt utelämnad till naturens nycker. Som om inte det räckte, så är man även utelämnad till nyckerna hos de som sköter spåret.
Allt ifrån plaskvåt sugande snö till iskall sandpapperssnö. Blänkande blixtsnabb räls, 20cm nysnö, glasblanka stenhårda skatespår eller varför inte nypistad manchester. Milen kan gå på 25 minuter eller över 40 om det är en sån dag. Inget nytt så långt.
Åkte och filosoferade och kom att tänka på hur cykling skulle se ut om det vore lika slumpmässigt. Man kanske tar på sig sina mest aerodynamiska kläder, hoppar upp på tempohojen, bara för att upptäcka att passet är cross country över stock och sten. Otur! Moder natur dissade dagens tempopass. Planerat MTB-pass blir lite annorlunda, för att någon plötsligt täckt alla stigar med 30 cm lös sand. Man skulle nog sucka en del. Ja ni förstår.

Skiddrömmar.
Kom plötsligt på att nästa pass rullskidor får bli på tävlingshjul, så det blir lite fart. Förvånade mig själv med att jag inte kommit på det tidigare, då många pass varit så tröga senaste tiden. Sen vaknade jag, gick upp och insåg att det var vinter. Det var alltså därför jag inte använt tävlingshjul.

God Hjul Funbeatvänner