Plötsligt är jag mentalt redo att ge mig på 16:8 igen. Det var ett bra tag sedan sist. Då var väl hösten 2016, innan östrogenet, och då gick jag väl långsamt neråt – oaktat om det var 16:8 eller vätska som långsamt släppte. Jag tänkte ge det en månad – mars månad. Men mentalt en vecka i taget och bara de dagar som det funkar. På resa funkar det inte och helgerna får jag äta frukost. Jag ska också försöka att hålla det på kvällen och inte äta efter kl 20. Det hela kräver en större koncentration av NAC:en med fyratimmarsintervall. Denna vecka ska jag gå över magen med cellulitmackapären varje kväll tänkte jag – givet att barnen håller sig i sängarna på kvällen så att det är möjligt. 

Idag, första dagen, är jag trött och fryser. Ändå åt jag godis och choklad till 22 igår, så några 16 timmar blir det ju inte. Å andra sidan åt jag inte jättemycket till middag. 

Svullen är jag. Över ögonen mer än vanligt, ända in till ögonvrån. Midja, lår, överarmar… Sovit dåligt, vikten upp. Men det borde finnas saker att göra kost- och träningsmässigt nu. För nog har jag fått bättre ordning på hormonerna och jag har NAC-hjälp. Då borde lite andra omläggningar kunna ge effekt också. Jag vill ju… känna mig fin i shorts och bikini i sommar ju.