I helgen har jag ägnat mig åt konst och gått kroki-kurs. Tio timmars intensivt tecknande i lilla staden Sundsvall tio mil norr om metropolen Hudiksvall. Pendlande i dagarna två. På lördan var jag slut så det blev inte det vanliga passet med Irena.
På söndan var jag också mentalt trött, omotiverad, svinkallt ute, mörker, halka, men äh, man kan ju pröva!
Första milen med Irena gick bra, vi sprang fem ut och fem tillbaka i lugn takt. Sedan samma visa ensam och det gick faktiskt ännu bättre, sedan knep jag sex till på ren vilja och nu finns bara ett ord för känslan.
Skitnöjd.
Allt talade emot långpass
Welcome
4 Comments
Submit a Comment
Want new articles before they get published?
Subscribe to our Awesome Newsletter.
Jättebra jobbat!
Man känner sig nöjd när man ändå lyckas. Jag hade nog nöjt mig med den första milen. Bra!
Vilket pass, bra jobbat grabben!
Du har all anledning att känna dig skitnöjd 🙂 Vilken tur att du övervann den där första motviljan men det var väl Irenas förtjänst. Det är bra med löparkompisar.