Omplaceringsutredningen är klar. Ska gå igenom den med personalavdelningen och chefen på tisdag i nästa
vecka, den 27/9. Sannolikheten för att dom har hittat en omplacering till mig är
väldigt lite, troligen blir jag uppsagd. Har via arbetsförmedlingens hemsida gjort
en inskrivning i Lund och lyckades få kontakt med en handläggare som lovade att lotsa
mig till rätt instans. Det finns något som heter ArbetsförmedlingenRehab där
man tydligen kan få mycket hjälp och stöd om man har ”rätt” underlag.
Omplaceringsutredningen, arbetsförmågebedömningen, sjukintygen etcetera. Sådant
som visar att jag har diagnos och inte fixar att söka arbete på ”vanligt” sätt.
Och det underlaget tycker jag att jag har, men samtidigt känns det som att man
aldrig kan veta helt säkert. Och det måste gå undan lite nu för den 21/10 har
jag dag 180 i sjukskrivningen, efter det är sjukpenningen slut.
Andra
tider även när det gäller träningen. Andra tider ska inte betyda inga tider men
det är för min del lätt hänt att det
blir så.
Nackbesvären
behöver inte komma från just nacken, inte bara i alla fall. Kan också vara från
vänster skuldra och de tre översta revbenen. I vilket fall inget som ska
opereras.
Knäna
samarbetar inte.
Tänker
på människor som bara trotsat alla fysiska begränsningar och utfört stordåd
ändå. Inte bara Paralympierna, även människor till exempel här på FunBeat. IM,
maratonlopp, andra långlopp medmera. Känner mig dålig som inte har den
motivationen och viljan.
Huvudsakliga
nuvarande träningsformer (förutom yoga och rehab):
Jogga
–får jag göra om jag inte blir sämre av det. Inga intervaller, bara jogga så
jag blir riktigt varm. Men de två senaste gångerna jag har varit ute har nerven
inte varit jätteglad efteråt. Och det har gjort skitont i knäna.
Cykla
–att cykla på min gamla Monark blir ingen direkt träning. Spinning har jag inte
kondition till. Man kan fuska sig igenom klasser, men hur kul är det?
Simma
–får jag ont i knäet av. Kan inte frisim så bra att jag kan köra det som motionssimning
utan det blir mest bröstsim (som jag får ont av) och en del ryggsim.
FunktionellTräning
–gärna men utan alla pressar ovanför huvudet. Och där litar jag inte på mig
själv när jag väl är på klassen så då är det nog lika bra att inte gå alls.
Styrketräning
–gärna men inga hantelövningar och inga övningar med armarna ovanför huvudet.
Tar
ett tårdrypande farväl av Paralympics.
Hur
fan ska det här sluta.
Kram….
Dina känslor är dina känslor och sanna för dig. Ibland kan det vara skönt att få det bekräftat, att det man känner är OK. Att känna sig kass och värdelös är helt OK. Man är inte sämre människa för det! Det gör jag också emellanåt, men jag låter inte det styra mitt liv.
Kram! <3
Som sagt. Känner mig inte heja.
Hitta ditt, om det så är halva spinningpass och halvt rehab.. Jämför dig inte med andra. Sätt egna mål. Tycker också heja dig! Håller tummarna för ditt arbete!
Känner mig inte speciellt heja…
Håller med Jenny! Heja dig !!
Bara det att det är så svårt att komma någonstans alls..
Man fuskar inte om man ändå gör sitt bästa. Även en hundramilafärd börjar med ett steg.