Efter rekordmånaden mars, med två veckors träningsläger i sommarvärmen, var det aldrig något snack om annat än att april skulle bli en mängdmässigt tunnare soppa. Lägg till det en planerad vilovecka (5 mil) efter Gran Canaria, följt av en förkylningsvecka (6 mil) och man får betrakta 285 km som helt ok. Räddningen var en 10-milavecka mitt i månaden.
April 2012 var för övrigt min rekordmånad fram till mars i år, så den gångna månaden hamnar kanske i orättvist sällskap… Även april 2011 var tung.
Helt enligt plan har jag också börjat att skruva upp kvalitetspassen så farten kommer förhoppningsvis nu. Även långpassen börjar ordna till sig. Längden ligger stadigt i 22-25 km-regionen och knät har inte protesterat på ett par månader. Fortsatt försiktig ökning så ser Lidingö och en eventuell höstmara fullt genomförbara ut. Att allt är relativt är däremot en gammal sanning: förra året sprang jag lika många men betydligt längre långpannor i april och tyckte det var katastrof. Men då hade jag siktet inställt på Stockholm marathon och ett tilltagande knäproblem, så siffror är inte allt.
April (april 2012/2011 i parentes)
285 km (337,4/323), 20 pass á 14,25 (22/20 pass/13,8/16,2)
Veckosnitt: 66,5 (78,73/75,37)
Långpass: 22,8+25,19+25,43+22,8=96,22 km, ca 24 km i snitt.
Det förstår jag! Nej, det blir en del träning nuförtiden. Hinner knappt regga allt här. Men mycket bloggande blir det! 🙂
Nix, jag vågade inte anmäla mig medan det fanns plats på grund av den oklara knästatusen. Om upptrappningen av långpassen fortsätter att gå vägen siktar jag ev på Växjö i höst, och då kvarstår förra årets ambition. Dvs 2:48. Lycka till med 2:44, det låter tufft men du fixar det säkert. Du verkar ju inte göra så mycket annat än att träna… 😉
Inte Sthlm i år? Jag tänkte nog satsa på 2:44 i år. Räknar med bättre väder!