Tappade min gnista och inre pepp när jag insåg att det inte går att träna inför LL som jag tänkt. Vad gör jag då av det istället? Det är ju i första hand hälsenan som bestämmer men jag känner ju att det kanske ändå blir nååågot bättre för varje dag.
Att ta mig runt på mellan 3:10-3:15 blir det inte tal om, men jag tänker ändå att jag ska behålla hoppet att kunna vara med 🙂 Kan jag nästa vecka komma igång lite igen, sedan inte öka så snabbt, hålla mig till snigeltempo så ska jag väl iaf kunna ta mig runt?
Fast att jag ska kunna hålla mig till reglerna är väl kanske för mycket begärt!? Eller?
edit: det är mina mål och inte någon annans 🙂