Värmde upp, knappt 20 minuter i ökande tempo tills jag kände mig redo (samma taktik som förra gången, och då gick det ju bra) och valde därefter intervaller dagen till ära. Tusingar i ungefär det tempo jag körde milen på senast lät väl bra, tänkte jag. Det var väl så expertisen tyckte man skulle göra, om jag inte missminner mig.
Det kändes jobbigare än pulsen anger, det kändes banne mig som att jag fick slita mer än jag gjorde när jag sprang milen. Besynnerligt. Högsta puls 166 är inte i önskad zon (169-176) ändå kändes det så. Mysko.
Kanske bara “en sån dag”, antagligen.
hahahaha så var det ja!! 🙂
😀
Nej, jag tycker du ska behålla backe på torsdagarna om det känns för jävligt. Man ska lida, det är meningen med livet! 😉
Ajdå, jag visste att det var något fuffens med det där 😉
Känns det bra behåller jag nog backe på torsdagarna, men jag tänker inte låsa mig vid det. Huvudsaken är att jag rör mig 🙂
Ja styrkan har du glömt… 🙂 Du får nog köra nån mer gång än lite på torsdag för att märka skillnad. 😉
haha, ja visst är jag otålig? Jag vill allt nu! 🙂
Gärna nyss 🙂
Fast styrkan har jag nästan glömt, det måste jag ändra på. Testar kanske att köra lite backe på torsdag, så får vi se vad det gör för skillnad 🙂
Ja det är ju det rätta, du verkade bara så otålig. 🙂 Fast några 6-8 mil äär inget villkor för fart iofs. Men för uthållighet. 🙂
Njae, det känns som att jag har rätt bra marginaler just nu. Men det kan ju raskt ändra sig om det vill sig illa. Fast jag vill nog bygga grunden först ett tag till och spetsträna närmare våren. Då minskar jag mängden, skruvar upp farten lite till och då vill det till att jag lagt krut på uthålligheten och styrkan för då måste den finnas där – annars ingen fart.
Så har jag tänkt iaf när jag envisas med att köra 6-8 mil i veckan nu en period 🙂
Det låter som en ypperlig ide. Kruxet är möjligen att du springer så mycket långpass att det kan bli svårt att få in mer kvalitet kanske. Utan risk för skador? Undrar vad som skulle hända om du minskade lite på långpassen och därmed löpkilometrarna och birasade på lite mer istället. Du ska väl inte springa några uberlånga lopp va? Bara en möjligen förflugen tanke….
Funderade på om jag kanske på pin kiv skulle köra backe, lite som Szalkai skriver här:
Vila 30s stå, 5.0-7.0 på långbacken, 8-10 på kortbacken, 0.5 snabbare än normal distansfart. Värt att testa iaf, förhoppningsvis ger det något 🙂
Det skulle jag inte tro. Möjligen mer högpulsträning. 🙂
Jag behöver säkert fler långpass 😉
Hmmmm. Ja kanske. Men jag är inte säker så lita inte på mig i den frågan. Fast jag har ju hyfsat lätt att springa upp pulsen och jag sägs ju vara klenbent i förhållande till hjärtat. Fattar nada….
Jag blev tvungen att kolla, och visst var jag långt ifrån tröskeln då. Fast om jag inte missminner mig var det jobbigt som fanicken ändå, fast på ett annat sätt.
Kan det vara så nedrigt att benen är för svaga för att kuta så fort så att hjärtat skulle tycka att det är jobbigt?
Ja det är ju en sak, men så pruppigt är det ju bara ibland. Men du sprang väl milen i sträck i den farten och kom väl inte i närheten av din tröskel? Men jag minns förmodligen fel, du brukar ha järnkoll på dina pulser å pass…
Ja, det hade varit trevligt om pulsen hade kunnat motsvara ansträgningsgraden. Det kändes som 170 allra minst men var 166 som bäst.
Ville du högre i puls alltså?
Kom på efter ett tag att jag faktiskt somnade väldigt sent, långt efter 4 på morgonen. Det var för varmt under täcket men för kallt utan, katten snarkade, älsklingen snarkade, grannen snarkade och jag kunde inte somna för hjärnan gick för högtryck och försökte räkna ut hur snabbt jag borde springa intervallerna för att nå tröskelpuls… Sånt kan ju påverka träningsresultaten förstås…