Igår hade jag och chefen ett samtal om mitt ”friskvårdsprojekt”. Med den korta varsel som det är och faktumet att detta i nuläget är något som bara ska ske under min arbetsträning, blir mina ursprungliga planer för stora. Och går jag utanför den egna verksamheten kommer det dessutom med största sannolikhet att bli tjafs med de andra cheferna om att folk ska gå ifrån på sin arbetstid. Så jag får lov att inrikta mig på Rehab- & sjuksköterskegruppen som omfattar cirka 40 personer. Och de får gå ifrån en timme på sin arbetstid. Detsamma gäller löpargruppen. Blir det någon uppslutning på en sådan så kan jag skicka ut ett mail till de andra verksamheterna om att vi har en grupp, kom med om ni vill. Men på er lediga tid…
Från och med 1:e december ingår jag i vårdplaneringsteamet som representant för rehabpersonalen. I en tid när det är extra mycket bråk med sjukhuset som för några månader sedan övertog all ortopedi. Patienterna/vårdtagarna ska hem på ännu orimligare grunder än tidigare, oftast innan de kan ta sig ur sängen. “Det får de träna på hemma.” Hur ska jag kunna stå på mig i det??!! Lilla tysta och försynta jag som är så dålig på att argumentera sakligt och på att just i stunden som är viktig ha alla lagar, regler och begrepp klara och tydliga för mig, för att kunna framhäva dem på ett professionellt sätt….Chefen utlovar stöd från vårdplaneringssköterskorna och biståndshandläggarna och säger att jag inte ska vara orolig för det. Men det är jag.
Detta med vårdplaneringsteamet ska kungöras på Rehabmötet på tisdag och chefen ska informera om ”friskvårdsprojektet” på onsdagens stormöte. Har svårt att hantera att jag ska bli så ”exponerad”, att så mycket ska handla om mig. Har inte alls någon bra känsla i magen. Direkt efter samtalet med chefen gick jag och kollade upp hur man anmäler sig till en distansutbildning till kostrådgivare som jag hittat på nätet. Har inte anmält mig än, är fortfarande osäker på hur jag ska få fram pengarna. Men igår läste jag (hela) Världens roligaste träningsbok och vill bli en PT nu pronto. Bibik har blivit min nya idol.
Gräsänka idag. Men just nu mest en massa bomull i huvudet.
Är det någon som har fest eller…?
😀
Oh ja, den ljuder hela vägen till Glenn City.
Ljuvlig start på dagen!
En sjöman älskar havets våg hör vååågornas bruuuuuus
Hör du min vackra sångröst?
Gräsänkor*
Vi gränsänkor kan ta varann i hand.
Undrar bara vem som ska hålla min hand efter idag, när din kommit hem och min har sju veckor kvar till sjöss…
Ja, nu skulle allt helt plötsligt handla om mig. 😉
Trevlig lördag!