Dagen efter ett lopp brukar man nästan känna sig sjuk. Stel, öm, trött och hängig. Kroppen orkar ingenting och vill ingenting. Det går knappast att resa sig eller sätta sig utan att benmusklerna protesterar vilt. Efter de tuffaste loppen har jag behövt använda armkraft och hjälp för att komma ur soffan.
Så icke idag. Benen mår efter omständigheterna ovanligt bra. Jag kan resa mig själv, gå nästan vanligt och jag är egentligen bara öm i vaderna, mest i vänstervaden. Höfterna, mage och korsrygg är eländigt ömma också men det vet jag varför och det är inget att oroa sig för.
Några nätters god sömn, balans i kosten och dricka mycket vatten är det som gäller nu. Kanske en lätt, värmande massage och så lätta promenader, lite lätt motionscykel och annan genomblödningsträning som inte belastar musklerna utan bara ökar blodflödet en stund och fraktar bort slaggprodukter och annat jox som man inte vill ha i musklerna.
Skönt att läsa -ta hand om dig!
Skönt att du är vid hyfsat god vigör – då är du snart på banan igen. 🙂 Mot nya mål!
grymt jobbat. D
Vad skönt att det inte är någon fara med dina vader! 🙂