Bestämde mig för tusingar redan imorse när jag vaknade. Började med barfotalöpning i 4 minuter. Värmde 5km i sjuminuterstempo innan jag drog iväg, 4 stycken tusingar i sexminuterstempo med 250 meters joggvila i åttaminuterstempo. Precis när jag stod och brottades med löpbandet och försökte räkna ut hur man programmerar eländet dök Kristina upp, glad som en lärka och lika sprudlande som alltid. Ett skönt avbrott i gym-monotonin. Därefter blev det fullt fokus på tusingarna. Den sista tusingen visste jag att jag levde må jag säga. Det var gränsfall på att det gick för fort, alltså var det perfekt. Jag fick faktiskt koncentrera mig på att slappna av och springa lätt och ledigt, det är jobbigt!

Joggade ner i sjuminuterstempo också, så summan för dagen blev 15 avverkade kilometrar i varierande tempo. Träningsvärken i magen är som bortblåst, jag är väl för trött för att känna den kan tänkas. Tån ömmar lite nu, men det berodde nog mer på att jag snörat skorna för hårt den här gången. Ska inte dra åt skorna så förtvivlat, det är då jag får besvär med fötterna. Mjukt och fint ska det vara, som snötäcket utanför fönstret.