Det jag funderat över mest nu är att få upp tempot lite igen och att börja orka lite längre distanser igen. Har inte riktigt haft någon bra plan. Jag har mest försökt anpassa mig till vad kroppen försöker tala om för mig. Idag hände äntligen något.

Jag valde att ta en av mina lite kortare rundor. Jag kände direkt när jag sprang iväg att det fanns en liten chans att kroppen skulle hålla lite bättre. Jag chansade och slog inte av.

Mycket riktigt så höll jag ett högre tempo än jag gjort hittills sedan jag började springa. Jag är så glad för det.

Det som ändrat sig med träningen på senare tid är att jag envisats med att försöka springa kuperade motionsspår och stigar, trots allt regn som varit och trots att fötterna sjunkit ner till fotknölarna i vatten och lera. Det har varit så tungt på de brantaste ställena och de mest otillgängliga stigarna så jag till och med fått gå eller näst intill men ändå fortsatt.

Det har gjort stor skillnad och jag hoppas att om jag fortsätter med det så kanske det kan visa sig även på längre sträckor än den jag sprang idag. Mitt mål nu är att orka lite längre pass i motionsspåren och på stigarna och sakta jobba upp styrka och ork så jag kan orka hålla ett högre tempo även på längre sträckor på asfalt också.