Det kan gå faktiskt. Marathon i augusti alltså.

Det kan gå!

Dagens pass var en liten utvärdering, kände lite på vad som är möjligt och inte. För det första var jag för varmt klädd, det var ju 16°C allra minst i skuggan, och solen kikade fram ibland. Missbedömning ett. För det andra behövde jag visst vatten på det här passet, det var missbedömning två. 

Ändå blev det en bra bit över milen och inte så fasligt sakta heller som jag trott med tanke på tiden i månaden och att jag bör vara både som tyngst och trögast just nu. Det gick inte superfort heller, men det är något att jobba med!

Jag testade att springa till badplatsen och hem, bara för att se om det går och om jag kan ha vagnen hela vägen och det går alldeles utmärkt. Man kan cykla eller springa hela vägen ner till stranden om man vill. Idag nöjde jag mig med att vända vi bommen som hindrar bilarna från att komma närmare badet.

Jag är lite extra nöjd med dagens löpning eftersom vi tog en promenad på säkert en halvmil på dagen innan, och njöt av vädret trots att det regnade en skvätt. Grynet tyckte inte alls illa om att bli regnad på, hon satt och gjorde jätteroliga grimaser när det plaskade på henne, nästa gång ska jag baske mig försöka filma för det var bland det roligaste jag sett 🙂