Igår hade jag svärföräldrarna på besök, och vi hade trevligt tycker jag. En hel plåt ungsrostade rotsaker med kyckling gjorde jag och det mesta gick åt. Till efterrätt hade jag svängt ihop en kladdkaka i sista minuten, och den blev också väl emottagen trots att alla var skapligt mätta redan. Jag är nöjd, ingen ska gå från mitt bord hungrig.

Bieffekten av att bjuda hem middagsgäster är att man piffar till hemmet lite extra, städar lite extrafint och plockar lite extra noga. Det blir så himla mysigt när man anstränger sig lite och nu är det ju den rätta årstiden för värmeljus, mysfiltar och för att kura skymning. Det är så mycket mysigare att kura under en filt när man kan göra det i en helt nystädad och putsad lägenhet som doftar svagt av såpa och nyskurade golv.

Idag var jag ute och sprang, 9km. Konstigt men de första 6km gick klockrent, jättebra. Vid 7km bestämde sig benen för att det inte var roligt mer och jag fick vända hem istället för att ta den där extra svängen jag hade tänkt mig. Jag får spara den till en annan dag.

Nu är det i och för sig bara 8 dagar sen jag sprang en 50km lång tävling, det är klart det är därför jag kroknar så lätt och har så svårt att besegra backarna. Men det är så lätt att glömma i alla fall, när benen inte är ömma längre och allt känns som vanligt större delen av tiden.

Hoppas jag hinner med minst 3 helst 4 löppass nästa vecka. Det vore bra, om inte annat för psyket. Jag behöver känna att jag fått kontinuitet i löpningen igen. Det behöver inte gå fort, det behöver inte vara långt men det måste vara regelbundet. Det är det som ger effekt.