Om jag nu skriver utan att jämföra eller urskulda mig. Så är det tur att jag har en omsorg om och känner ett ansvar gentemot mina närmaste.

Det har varit jobbigare än på länge. Mycket länge. Den
där känslan av att absolut inte kunna stå ut. Att det inte kommer att
förändras. Att allt är förstört.  Att det
inte kan bli bra.

Egna göranden och låtanden, egna beteenden. Hur de påverkar
andra. Hur det i sin tur påverkar en grupp. Jag har sällan den medvetenheten i min bubbla
av ångest, tankefällor och annan skit. Det straffar sig. Jag straffar mig
själv.

Sov och tittade på Cityakuten i onsdags. I torsdags skulle
jag vara på Friskis halv två, så då var jag ju tvungen att ta mig upp och
duscha. Åt en banan på morgonen och ytterligare en innan jag skulle iväg.

Läkarbesök den 9/8. Kom en havtimme för sent. Brukar alltid
ha koll på sånt. Besöket är timslångt så vi hann med en del. Grät i stort sett
hela halvtimmen. Vi kom överens om att addera 25 mg Sertralin per dag till den
nuvarande medicineringen. Ska träffa doktorn igen om två, max tre månader.

Terapi i fredags. Tog ut den andra av de tre dagarna för
enskild angelägenhet. Det funkar inte att gå en gång i månaden, jag hinner ”trilla
tillbaka” i det gamla mellan varje gång. Dolt trauma har jag lärt mig att det
heter. Hursomhelst, Elisabeth har nu avtal så att man kan gå på högkostnadsskyddet.
Man ska kunna få remiss för psykodynamisk terapi, långtidsterapi på 25
tillfällen + ett uppföljningssamtal. Jag ska till primärvårdsläkaren för min
höft den 29/8, ska säga till om remissen då.

Hem om och sedan till rehabkoordinatorn på PÖT. En jävla tur
att jag hade handlingskraft nog till att boka den tiden. Jag mailade henne i
torsdags och frågade om jag kunde komma och träffa henne vid tillfälle och hon
hade fått ett återbud klockan ett dagen därpå. Hon berättade bland annat om
IPS; Individual Placement Support / Individuell Placering med Stöd. Detta är
ett samarbete mellan Lunds Kommun, socialförvaltningen, Region Skåne, Arbetsförmedlingen
(Förvånar mig lite att min handläggare inte nämnt att IPS finns.) och
Försäkringskassan. IPS erbjuder personer som har etablerade kontakter inom
psykiatrin individuellt stöd i att skaffa, få och behålla studier eller arbete
på den reguljära arbetsmarknaden. Allt man gör koordineras med den enskildes kontakter
inom psykiatrin. Stödet är inte tidsbegränsat. Givetvis är det en väntetid, jag
vet i nuläget inte hur lång. Slänger mig på telefonen halv åtta imorgon bitti för
att sätta upp mig i kö. IPS verkar i mitt fall vara oändligt mycket bättre än
en SIUS.

Vidare ner till stan där jag köpte svindyrt naturgodis samt
utnyttjade ett presentkort på Åhléns. Det var på 500 kronor, jag la till 37
kronor och det räckte till en ram, ett nagellack och ett puder. Jag har
verkligen inte följt med i prisutvecklingen.

Veckan som kommer…..Bortsett
från att överleva då. (Lite raljerande, lite galghumor och lite allvar.) Ökar
arbetsträningen till 20 timmar i veckan. Tandläkaråterbesök på onsdag för att
laga en tand som det lossnat en bit på, har ingen aning om när eller hur det
hänt. Kanske återuppta motionen. Skriver om det i nästa inlägg.