Efter gårdagens 14 km distans i knapp marafart fikar jag mig i form i dag. Texas Pecan-glass borde ge några sekunder extrafart på lördag. Särskilt när den äts med Rush (det hörs ju hur snabba de är – och så har de gjort en låt om marathonlöpning, bara en sån sak) som soundtrack.

Det känns lite konstigt att vara “färdigtränad” och bara gå och konservera form. Jag längtar mig framåt en vecka – då sitter jag på båten mot fastlandet, förhoppningsvis minst lika frisk och kry som nu men med ännu piggare ben efter en lugn vecka.