Tog en väldigt lugn löpning till Lötsjön och Råstasjön och hem igen, eller rättare sagt: jag tyckte jag tog det lugnt. Jättelugnt t o m men snittpulsen landande på 158bpm och maxpulsen hamnade på 168bpm så helt piano tog jag det inte tydligen och sluttiden skvallrar om det samma. Lugnt tempo för mig ska vara 7:30-minuterstempo ungefär och det var det jag siktade på egentligen.

Det positiva var att den tunga känslan i kroppen försvann ganska fort, och det enda som besvärade mig var blåmärket. Jag hade semilånga tights som täckte eländet, men varje steg guppade ju muskeln och det gjorde lite ont.

Det negativa var att när jag skulle upp för den där lilla lilla backen mot vackra vägen igen så nöp det till lite i knäet. Inte så det gjorde ont, men jag kände igen det lätta obehaget. Hade jag insisterat på att fortsätta hade det övergått till smärta, först lätt och sen värre och värre tills det blir outhärdligt.

Så det blev bara 6km idag, när knäet sa i från stannade jag och stretchade i en kvart. Höftböjare, rumpa, utsida lår, vaderna och framsida lår fick sig en omgång som hette duga. Det ska förståss bli mer stretching vad det lider, jag måste stretcha tre gånger om dagen varenda dag tills jag kan springa igen utan att det gör ont.