Sprinters har inte så stora muskler för att hålla maxfart, utan fr att snabbt accelerera till maxfart. Acceleration är nästan en försumbar grej på sträckor över säg 400 m.
Fredric, det som skiljer när hastigheten är högre är framför allt att foten hamnar längre bakom kroppen innan man kommer upp i luften. Kroppen hinner längre fram innan man hinner studsa upp helt enkelt.
Då ökar hela rörelseomfånget för benen. Det främre
400 meter häck.
NU ramlade det ner en pollett, nu förstår jag vad Markus Stålbom menade när han sa "hon ligger förmodligen för lågt i högre farter". Tack Klas! 🙂
Springa på is var uppe som exempel. Det är inte så svårt som det låter. Riktigt kul faktiskt. Rekommenderar alla att testa i vinter. Torr is har en hel del friktion. Det svåra är att accelerara. Man kan inte luta sig framåt så mycket som man kan på mark,
Till Tibor (långt upp i tråden..)
Från hela världen: Death (originalet så klart..), Sadus, Nile, Origin, Ion Dissonance, Psycroptic, Refawn, Undermorphine, Cromlech, Here Comes The Kraken, Nervecell, Obscura, Heaven Shall Burn, Gojira, Hatesphere, Inimica
Klas, tack för bra artikeltips!
Tack Klas. Visst går det bra att springa på is även om det i Håkan Wettergrens sinnevärld (och praktik) är omöjligt. Med hyfsad löpteknik, lätt och fint steg, och inga större ändringar av hastighet eller riktning, klarar man sig med ganska lite friktion
Springa på is låter farligt, är nog inget problem för en 20 åring som tål att ramla utan att skada sig, men vi äldre riskerar nästan livet om vi faller omkull, benpiporna ryker av till höger och vänster, och ett liv på långvården återstår.
Is igen: Morgonens långpass gick bl.a. på en på en halvinstabil träspong och jag höll fokus på att den hade olika svikt mellan i stort sett varje steg. Insåg efter ~20 meter att den var snorhal av frosten, spände mig, och fick genast sladdkänningar. Återg
