Jo, men att springa på hälen kräver också en bra hållning, eller hur? Annars hade väl inte så många velat byta över till framfotslöpning eftersom de upplever det som Stig Dahl pratade om tidigare?
Prova för skojs skull att gå 20-30 meter på hälarna resp
> byta sitt löpsteg, som från början med all sannolikhet var hälfotat.
Sylvia, har du läst t.ex. den forskning jag länkade till? Beläggen för att hälfotslöpning orsakas av dämpade skor (och alltå inte är något "usprungligt" löpsteg) är vetenskapligt rejä
Jodå, jag läste. Och har läst mycket om barfotalöpning också.
Men, första gången t ex Du Fredrika, tog på Dig ett par löparskor, sprang Du på framfoten då? Jag gjorde det inte, kan jag säga.
Det är det jag menar med att första stapplande löpstegen förmo
Sylvia:
Nej, man kan landa på hälarna med hur dålig hållning som helst. Titta som sagt på slutet av ett marathonlopp.
Jag vet inte riktigt vad Stig upplever, men det är av helt andra skäl som de framfotsentusiaster jag känner har ändrat sitt löpsteg.
At
Alltså, det är verkligen inget personligt men jag är inte lika intresserad att diskutera egna upplevelser och slutsater i den här frågan. Jag tycker däremot att den forskning som framkommit är intressant och följer den gärna.
Visst är det kul och givand
Pontus, det kan man säkert. Som med framfotslöpning också. 🙂 Men då kan jag inte tolka det på annat sätt att för mig, och andra hällöpare, som medvetet behöver ändra sitt sätt att sätta ner foten, springer "naturligt på hälen"?
Fredrika, jasså, varför
Jag citerar mig själv: "Visst är det kul och givande att utbyta erfarenheter också (jag gör det normalt gärna), men tycker inte det leder någon större vart i själva debatten."
Och det fasthåller jag vid. Mina första löpsteg som fyrtioåring tog jag i ett
"Var jag hade landat om jag fått springa barfota lär vi aldrig få veta Sylvia."
Som jag antagligen, på framfoten.
Tack, då fick jag svar på min fråga. Äntligen. 🙂
"Äntligen"? Allvarligt talat blir jag lite sur över den tykningen Sylvia. Jag vet få personer som varit såpass frikostiga med sina egna erfarenheter i den här frågan som jag har varit. Att jag sedan inte orkar valsa allt om igen från början, fem gånger om
Sylvia:
Jag lägger inte någon djupare mening i ordet "naturligt", som att det skulle finnas ett och endast ett rörelsemönster som är "det naturliga". Jag kan göra massor av olika rörelser som känns naturliga: gå, springa, hoppa o.s.v. En och samma person
