De bästa skulle jag säga är lika bra men bredden är sämre. Det har även gått från långdistans till kortare distanser. Förr så sprang orienterare extremt mycket. Jögge mfl tränade vidriga mängder. Tror inte de ligger på samma nivå nu för tiden. Men jag ant
I snapphaneskogarna hade vi långt till skolan ...
Det kanske även har att göra med att vi springer för att vi älskar det. De springer för att leva. Lite annan moral och vilja kan jag tänka mig.
Om man är intresserad av orienteringsträningens utveckling kan man läsa http://idrottsforum.org/articles/yttergren/andersson_vangell_yttergren/andersson_vangell_yttergren110511.html
I övrigt är ju det här med östafrikanernas dominans något det har forsk
Finns det några siffror på de vidriga mängderna? Inte helt meningsfullt kanske för obanad orienteringsträning, men på ett ungefär?
Intressant Jesper, skall läsas noggrannare. Men detta:
"70-85% varierad skogslöpning i eller nära tävlingsfart "
Låter inte riktigt samma som asfaltlöparnas principer. 😉
Några kommentarer från rapport Jesper länkar till:
Om man jämför idag mot 1980
- kvinnorna tränar betydligt mer, männen endast marginellt mer
- vetenskapen har fått tolkningsföreträde framför beprövad erfarenhet
- högintensiva pass är mer frekventa.
Jesper, rätta mig om jag har fel?
Vidriga mängder:
"Från Juldagen till Lång-VM starten (Augusti) hade jag med 2 dagars avvikelse kört ett mara i snitt om dagen" - Jögge
Där merparten var obanat.
Länken:
"Ett kartpass i veckan" Herre gud, borde vara ett kartpass om dagen.
Oskar, jag var inte ute efter att rätta någon. Dock tenderar ju diskussionerna på Funbeat (och i oerhört många andra forum) att mest bestå av gissande och chansande, och sedan blir folk sura på varandra.
Jag efterlyser helt enkelt fler empiriskt underbyg
