"En annan fundering jag haft länge är om alla har förmågan att kombinera löpning med meditation? Jag är skeptisk."
Tack Mikael.
Vi ultralöpare är ju minimalistiskt få.
Dessutom.
Med bara ca. 170 ultralopp bakom mig så är även jag tveksam.
På sprint
Oj, sorry, det var inte meningen att skapa sån förvirring. ACT (Acceptance and commitment therapy) är en terapiform (men också i någon mån en modell för mänsligt fungerande) som enkelt uttryckt syftar till förändring genom acceptans. RFT (relational frame
Jag anammar den oklistriga uppmärksamheten när jag springer tror jag, om jag förstått beskrivningen rätt. Kan väl kanske inte kalla det meditation för det har jag aldrig lärt mig. Förstår faktiskt inte fullt ut vad som kännetecknar det.
När jag springer,
Angående fackspråk och förkortningar lovar jag bot och bättring. Lätt för någon är svårt för andra. Men om jag ändå använder sådant så är det förhoppningsvis av mindre betydelse och mer riktat till någon som sannolikt förstår det utan att googla (som i de
Ps. Jag är ingen ultralöpare. Tror faktiskt inte det är ett villkor, men det kanske är just vad ni vill diskutera här? Ds.
Smärta är en högre form av njutning.
Rune Larsson.
På 1800-talet var ett 6D(agars) ultra.
På 1980-talet gällde 100K.
I dag räcker det med 42.196 meter.
Vad gäller om 50 år?
Någon skrev leva i nuet under ett ultralopp. Stämmer på ganska så många.
Man accepterar tillståndet kroppen befinner sig i och
K-G, du har inte sett att Lidingö Ultra har 2 klasser? 50km och 26km!!!!!
Så verkligheten är redan före.
Nu ska jag sluta vara OT!
Länk: http://www.lidingoloppet.se/sv/Lidingo-Ultra-50K/Anmalan/
Och jag som anser att tillståndet i sig är intressantare än distansen backar ur tråden. Inser att jag inte passar in här. 🙂
Henning--Utmärkt beskrivning av ACT/RFT! Gillar också dina tankar i övrigt. När någon frågar varför vi utsätter oss för detta kan det vara svårt att svara säkert. Kanske för att drivkraften är så "djup" att vi inte ser botten på den?
Kristina-- Det du be
