Plötsligt blir jag frustrerad. Rejält frustrerad. Rädd att inte NAC hjälper. (För vad fan gör jag då???)

Det händer ju ingenting. Eller? Jag går på stan och tittar på mig själv noggrant i ett provrum. Varje gång jag gör det blir jag så ledsen och frustrerad. Hur fan blev det så här? Jävla förbannade HRT som ställde till det. Tittar på baksidan av mina lår som fortfarande är precis lika tvärrandiga. Och magen som hänger. Och den där bilringen. 

Jag tänker ta några dagar (en vecka?) då jag tar allt NAC på en gång. För vissa funkar det tydligen bättre. Men jag märker att jag blir slemmigare i halsen sedan, när NACet har gått ur. 

Och ja, jag är rejält puffig i armhålorna. Nog är det stopp där. Men… jag är ju alltså tillbaka till att behöva massera bort stopp då? Besvikelse! 

Tänker att jag ska ta bubblisarna när jag går på crosstrainern i Umeå. Kan inte skada men det har inte verkat som att det är kompression som behövs. 

Depp! Jag saknar min gamla kropp!