Är det stegringslopp det heter när man börjar i ett tempo och sedan ökar succesivt tills man inte kan springa fortare? Idag började jag i facila 6:40 och ökade bit för bit tills jag trampade på i 5-minuterstempo på slutet. Det kändes väldigt bra att göra så, för jag kände tydligt att vid ett visst tempo så kändes det helt annorlunda i kroppen. Vid runt 6-minuterstempo hände det något, jag vet inte om kroppen la i en annan växel eller något, men jag anade att det här inte var ett hållbart tempo (med hållbart avser jag för det mesta ett tempo jag ska kunna hålla minst en halvtimma utan att sucka). Det här var något annat. Ett högre, icke-hållbart tempo. Fanken att jag inte hade pulsbandet idag, det hade varit intressant att se kurvan, jag tror den var jättehög nämligen.
Jag är ingen bra millöpare. Mitt personbästa på milen utomhus är nästan samma tempo som jag håller på halvmaran ute och med bara lite tapp också det tempo jag håller på maran och längre. Men å andra sidan är det inte heller milen jag tränar för, så det är väl egentligen inte så konstigt.
Aah, tack 🙂
Stegringslopp är en teknikövning, även kallad koordinationslopp. Där accar man under kanske 50-100 m. Det du är ute efter är nog progressiv löpning, eller möjligen Kenyan style.
Noterade roat att imorgon för ett år sedan satte jag personbästat på milen, 62:39 fast utan lutningen jag körde med idag. Undrar om det har med Karlstad att göra på något vis..?