Kvällspass. Mörker. P18-ljusslingan på repeat.

Har jag gjort det förut? Jo, men det var ett tag sedan. Men nu närmar sig den mer karaktärsdanande delen av året. Vem som helst kan väl ge sig ut och kuta en vacker sommarkväll med havet pittoreskt glittrande i fonden – att däremot efter en lång dag med arbete, barnaktiviteter, måltidsbestyr och nattning ge sig ut i mörkret i stället för att klappa ihop i tv-soffan, det kräver karaktär.

Märkligt nog är jag fullständigt befriad från självdisciplin och karaktär i mitt övriga liv, men löpningen kanaliserar tydligen allt av den varan som jag har utrustats med.

Kvällens pass var i övrigt inget att orda om. 12 km huvudsakligen lugn löpning, även om det höll på att urarta till en lång intervallstege. Efter inledande 2×500 (1.58-1.47) och 1000 (3.43) kom jag på att det var ganska osmart eftersom det finns goda chanser att köra intervaller på dagen i morgon. På bana. Lite roligare, kanske.