Jag deltar naturligtvis inte. Det ska bli skitväder. Dock inte som
2012.
Det känns en smula bittert. Inte för att jag hade tänkt delta i år. Men för att det gör ont att minnas varenda beståndsdel av upplevelsen. Och att jämföra min nuvarande form med den jag hade då.
Jag har så svårt att komma igång igen, inte bara med träningen. All denna självövervinnelse som krävs. Är så trött och vill bara sova hela tiden.
Har ganska nyligen stigit upp. Tömt diskmaskinen som jag körde igår.
Ätit kvarg, äppelmos, yoghurt och müsli.
Ska man verkligen behöva sätta igång elementen vid den här tiden på året??
Nja, mer att jag tänkte att det inte spelade nån roll om jag blev blöt och kall med bara 9 km kvar. Ville springa fritt sista biten.
Då var det inte lönt att den längre lr? 😉
Jag sprang mitt första Stockholm Maraton 2012. Iklädd svart sopsäck som jag klippt hål i för huvud och armar. Slängde av sopsäcken vid 33 km.
Det var minnesvärt kan man säga. 🙂
Japp..
Då vet du hur det var.
I år. 2012 sprang jag..
I år lr 2012?
Jag stod och delade vätska och energi till mina klubbkamrater på Södermälarstrand i 4 timmar. Det var blött..