… men nu är det dags att fixa till det här. Löpning? Cykling? Inlines? Vad kan det tänkas bli? Inte blir det karate ikväll i alla fall.
Packade väskan och mätte sedan spännbandet som skulle hålla fast väskan på hojen och upptäckte att… det var för kort för att nå runt!! Bråttom hade jag också. Typiskt!
Funderade på att ställa tillbaka hojen i garaget och låsa fast den med alla jättemånga lås som hör till och ta t-banan istället. Det skulle ta för lång tid. Så väskan med Gi, bälte och andra träningsprylar och fick snällt stanna hemma medans jag i all hast brummade iväg till jobbet.
Nu får jag äntligen gå hem från jobbet och ska på vägen hem bestämma mig för vad som får ersätta mitt karatepass. Hmm…
Skön bild! Ja nu är det torrt på asfalten och man behöver inte drömma längre, nu är det bara att sätta sig i sadeln och njuta av kraft & muller. Det är gôtt att leva…