Nu är jag stolt. Kom under 70 minuter på milen för första gången! Det var en sänkning av personbästa med 6 minuter och 2 sekunder!
Jag använde en ny taktik idag: jag valde ett tempo som kändes bra, kastade en handduk över löpbandets display och sprang med ett öga på klockan istället. Eftersom jag är usel på huvudräkning hade jag ingen aning om hur jag låg till eller hur långt jag sprungit, men vid 60 minuter kollade jag på displayer och då var det ju bara 1500 meter kvar! Jag var lite för trött för att orka spurta som folk, men jag kom under den där retsamma 70-minutersgränsen!!!
Nu vet jag varför jag fått en så enorm blåsa på tån: jag knyter dem när jag tar i ordentligt, varesig det är löpning eller klättring och då skaver skorna mot de stackars tåspetsarna istället. Löpningen kan jag göra något åt, springa avslappnat ska jag ju ändå lära mig – men det blir lite svårare med klättringen. Får väl hoppas att tårna blir härdade med tiden.
Jättebra jobbat!
Man ska inte stirra sig blind på klockan (eller andra mätare etc) det stämmer. Lycka till med blåsproblemet!