25 grader i skuggan stod det på termometern när jag jag mig ut, men de första 3km går längs en solupplyst och skuggfri väg där vinden inte existerar och där dammet från grusvägen lägger sig tjock i halsen. Sen kommer man in i Lunda industriområde, ungefär lika inspirerande som en hammare på tummen men lite mer skugga.

Genom Spånga, fortfarande ganksa varmt och mycket sol. Spångavägen däremot var mer skuggad. Den är å andra sidan notoriskt kuperad. Första backen är, om jag inte missminner mig, 800m lång. Från korsningen där Spångavägen börjar och hela vägen till Flysta är det enbart uppför.

Medlutet på andra sidan är normlat sett en välkommen belöning, men idag badade sträckan i sol. Hett, lite vind kom fläktande emellanåt men på tok för lite. Sen kommer det en sån där skitlång backe till, och den här gången belönas du inte med något medlut utan bara ett lätt motlut bort till Bromma kyrka. Jag brukar vika av från Spångavägen bort mot kyrkan för vatten, svalka och allmän uppmuntran. Sträckan suger musten ur benen om man är inte är försiktig och det straffar sig när man sen återvänder till Spångavägen, för du måste omgående ta dig an den tredje av de långa backarna och den här är rätt brant dessutom.

Det är förmodligen inget bilisterna ens märker där de susar fram, men vi som färdats till fots eller cykel längs den här vägen har upptäckt hur kuperad den är. Den här gången vek jag av före Brommaplan och stannade på kolonin, annars brukar jag forstätta, bort till Vreten och genom Sundbyberg som också är hysteriskt kuperat och sen någon av alla gång- och cykelbanorna mot Spånga, vanligtvis via Lötsjön för att det är så vackert där.

Men idag stannade jag i grönskan och hade det gott resten av dagen. Fast jag hoppas att värmen klingar av lite till lördag faktiskt, för det var rätt jobbigt att hålla styrfart idag och jag tror inte det berodde på backarna faktiskt.