Tanken var att vila ryggen i veckan för att släppa på spänningarna. Åtta timmar med tung telhjälm på huvudet sittandes i ett stridsfordon, så var det rökt. Känner att det finns spänningar i ryggslutet som jag aldrig kännt förut. Känner mig orolig för om det över huvud taget ska gå att åka klassiskt något mer den här vintern. Känner också lätt panik för att det är en problem jag inte alls är bekant med på det här sättet. Smärta har funnits, men inte alls såna här antydningar om total låsning. Och en dålig rygg kan faktiskt stoppa alla former av träning.
Under vilan har också två skador till gjort sig påminda. På vänster handrygg har jag lite inflammatorisk smärta. Från controlremmen på stavarna. Tur kanske att jag upptäckte det nu, har faktiskt inte reflekterat över det under träningspassen. Den smärtan måste bort innan jag kan ha stavar på handen. Jag kommer att byta till “skidskytteremmar” på stavarna, så får jag avlastning. Trivs egentligen lika bra med sådana, så det är inget problem. Sen har vi då vänster axel, som smärtar lite efter den “vandrande plankan” för ett par veckor sedan. Inser nu att det är min gamla axelskada som bråkar. Det är en sådan skada som behöver rörelse för att inte bli sämre. Så jag får försöka hitta bra balans där.
Den värsta skadan sitter dock i huvudet. Är fullständigt bruten och tom på energi. Det finns ingen ork just nu. Skadorna och en hel del annat dödar all träningsork. Får redan nu inse att träningsmängden för 2013 kommer bli rätt medioker. Försöker att inte stressa upp mig, utan siktar på att vara hel och redo när barmarkssäsongen drar igång.