Hela familjen är trötta, och det finns säkert någon spännande förklaring, men jag är för trött för att bry mig. Förmodligen är det årstiden, vädret, allergin, humöret, skolan, jobbet, idrotten, åldern och 14 saker till, men jag orkar inte bry mig alls.

På Fabriken som sover så utmärker sig oftast annorlunda individer. Den stora normala massan är ok, och gör inte så mycket väsen för sig. Men vissa individer borde verkligen slås i huvudet med en stol, eller något annat rejält. Vissa är inte rumsrena, helt enkelt. Trött man blir.

I Fabrikens mest överbefolkade rum så har nu ännu mera skrivbord lämnat rummet, men inga personer. Min låtsaschef kom in på besök, typ alldeles innan hemgång och han önskade visst sitta där det nyss utflyttade skrivbordet fanns. Så skrivbordet kanske kommer tillbaka strax.
Annars har 70-åringen dragit till Långtbortistan. Kanske för alltid.
Irondad och hans kollega har vandrat från cell till cell idag och oroat människor, och det är roande. För när oroandet skall ske skarpt så släpper vi allt ansvar, till de högre makterna.

Väl hemma, och det gick fort i medvinden. Annat var det imorse, för då var medvinden åt samma håll, och var då motvind. Dagen har varit trött och omotiverade, både hemma och på jobbet. Inget kan ändra på denna känsla förutom jag själv. Svaret till tristessen finns inombords, och det orkar jag inte fundera mera på nu.

Inga ungar i äppelträdet, och det är väl för att det är för kallt.Dock finns några ungar på övervåningen, och något bonusbarn. André är på besök, och kommer hem till maten.
Underbar hustru är tröttare än Irondad, och det lär bero på allergi/eksemattackerna. Men vi matchar iaf varandra nu, trötta och sega.

Det är vid de här tillfällena som man brukar få halsfluss, kvarskatt och växellådan på bilen rasar. Kanske toppat med ont i ett knä, Andrés mage drar igång och Liams helvetesautoimmuna sjukdom drar igång. Glömde jag något?

Äter maten och sedan gör jag det mitt humör säger mig att göra. Dör i soffan.Efter att döden inträtt så måste vi visst åka till återbruket med bilen full av skräp. Lite som livet.
Efter återbruket så nitar vi vid Willys, och där handlar vi. Irondad ser att affären är full av högljudda Somalier, och efter en liten stund så blir Irondad tagen på sängen, för mitt bland de högljudda Afrikanerna finns nu underbar hustru, och nu låter de ännu mera. Vidare så delar underbar hustru ut en kram till flockens tolk. Detta såg Irondad inte komma, inte alls.
Irondad nämner ingenting om detta, och underbar hustru håller masken. Det som händer på Willys, det stannar på Willys. Ingenting chockar mig idag, för livet liksom förgiftar själen med osanningar och falskhet.

Hemma efter handlingen så händer ingenting, förutom att det slank ner ett 88:an glasspaket i vagnen under handlingen. Kan gott bli fet nu också, det kommer passa mig bra.

Skiter i allt nu.Imorgon är en annan dag, då går väl någon ventil sönder i motorn.