Skitnödig som få, gör att Irondad har högt tempo på sin väg mot närmsta toalett. Trycket gjorde sig påmint under hela dagen, men Irondad kom aldrig till skott, eftersom Fabriken som aldrig sover anser sig behöva Irondad. Mycket konstigt?

11.15 är det äntligen dags att komma till skott. Med raska steg når jag toalettdörren, och gör ett relativt kraftigt ryck, och det bara skramlar till. I Irondads hand sitter handtaget fast, och handtaget på andra sidan dörren studsar på golvet. Bultar, muttrar och diverse skräp flyger all världens väg.
Inser att detta inte riktigt är normalt, men nöden har ingen lag. Så Irondad lägger helt fräckt handtaget på stolen bredvid dörren och uppsöker handikappstoaletten 2m bredvid. Där försvinner Irondad in i dimman, men hör ändå att rådigt folk fixar situationen på utsidan. Lite typiskt.

Om detta tiger förstås Irondad ett tag, men sedan var det svårt att hålla tyst. Fick ta mitt ansvar att felanmäla detta på rätt ställe. Vilket inte är alltför lätt nuförtiden. Innan 16.00 var allt lagat.

Glada nyheter. Fick ta bilen imorse, för att hämta ut våra försvunna sommardäck. Hittade de på Posten Nord, öppet 07.00-07.30. Posten Nord, för er som hatar enkel logistik.
11.40 fick Irondad köra bil igen, till Bildemonteringen. Där byter de ut däcken, och balanserar de. Färdiga att hämta 16.00-17.00. Bildemonteringen kan man lita på. Mera minusflextid. Yes.

I Fabrikens mest överbefolkade rum var det Status Quo som gällde. Ingen ville ta första steget, och dagen vart som en långdragen duell. Ingen kom till skott, och ingen fick till det.

Lyxigt att åka bil hem. Inte jobbigt alls, och det passar er lata jäklar.

Liam möter jag utanför dörren, och han rapporterar av läget. Irondad fixar fram överblivna våfflor från igår, broderligt uppdelade. Själv får Irondad Underbar Hustrus tilllagade kyckling, ris och svampsås.
Exakt i det ögonblick Irondad tar ut svampsåsskålen ur kylskåpet så tappar jag den i golvet. Detta medför att alla stolarna blir nersprutade, golvet, elementen, spisen och hela undersidan av bordet, och undersidan på 2 av stolarna likaså. Svampsås överallt. Tog 20 minuter att torka bort.
Exakt i det ögonblick skålen gick i marken så hoppade Irondad jämnfotahopp av ilska. Inte kul alls.

Ungarna slänger i sig sin mat. Irondad borde verkligen inte äta mat innan träningen, men har förträngt varför. 1 tallrik med mat, 1 tallrik med grönsaker.  Gott och jättemätt.

25 minuter senare blir Irondad påmind om varför i helvete man inte skall äta ett jättelass med mat innan träningen. Rapen som skall ut, är obekväm att släppa fram under vattnet. Man får liksom vänta på en utandning, och det sker var 3e armtag. Missar man att rapa, samtidigt som man skall dra in ny luft i lungorna, så blir det som halv uppstötning (som en mammauggla stöter upp en råtta till sin unge).
Detta upprepar sig under 60 minuter, typ så länge som träningen pågår. Notering i dagboken: Inte träna med magen full av mat, för då är det nämligen mycket blod i magen också. Påverkar hela magen, samt hela träningspasset.
För övrigt så var ambulanspersonalen inne bland barnen som hade avslutningssimskola idag. De tog hand om en kille, och mer än så tittade inte Irondad, för det blängs så mycket ändå. Själv matade jag 200m insim, 15x100m (1,43-1,50min) med 30s vila. Som avbad vart det 100m bröst följt av 50m mycket hög fart crawl. Upprepade detta 5-6ggr. Helt plötsligt, utan förvarning så intog Afrika bassängen, med 7st unga stamkrigare. Idag skulle stamkrigarna lära sig simma. Med 7 afrikaner vägrar Irondad duscha, för då torde mindervärdeskomplexet blir ett faktum. Lämnade badhuset fortare än en blixt, i bilen. Mycket lyxigt.

Hemma så är ungarna lugna, och de blänger på TV. Nickelodeon verkar det vara. Kvällsmat De Lux serveras, framför TV-n och i sängen. Why not?

Lär nog betala de 2 sommardäcken ikväll, för den räkningen är 1,5 veckor sen. Jag hävdar min oskuld i det fallet.

Vem som bestämmer vad som händer imorgon, är dolt i cykelvägsgruset.

Underbar hustru var busig idag.

Tyar mera, men måste skicka ungarna i sängs.