Vi somnade 01.00-01.30. Vi vaknade 07.30. Livet på ett spa är tufft.

Irondad fick kalla fötter på morgonen. Frågade och lirkade med ungarna om de verkligen vill åka Down Hill nedför Åreskutan med cyklarna. Efter viss tveksamhet så enas alla om att fullfölja Down Hill planerna.

Frukost på Holliday Club som Christian. Lars fanns bara igår.

De vuxna i familjen stressar och packar ihop hela teamets packning. Många väskor vart det. Alla väskor in i bilen, och ner till cykeluthyrningsaffären. Mycket folk och stor trängsel.
Ungarna provar skydden, i alla storlekarna. Efter mycket möda och stort besvär så finner de sina storlekar.

Irondads redan kalla fötter är nu iskalla.

Hur dum får man vara. Liam åker MTB för första gången i sitt liv, i en nedförsbacke. André är 8år, och brukar vurpa i våran trädgård på plan mark.

Vinkar av Underbar Hustru och cyklar till Åre torg. Köper Bike Pass till oss allihopa, förutom till André, för idag är han under 8år.

Hittar en karta och bestämmer oss för lift VM6, och nedfart 26. En grön snäll nedfart från jättehögt upp på Åreskutan. Vi är nervösa alla 3 redan i liftkön.

Vad händer här?
Hur gör man?
Varför i helvete gör vi det här?

Av misstag så råkar Liam och André få åka stolsliften helt ensamma utan Irondad. Perfekt start på dagen. Liftvakterna säger efter att ungarna åkt uppåt att detta inte var ok. Perfekt värre.

Dock går uppfärden bra, men avstigningen från stolen blir en rysare. Båda barnen tappar sina cyklar och vurpar lite snyggt. Dessa vurpor är de första av dagens 15-17 vurpor.

Grön led = farlig led. Fy fan vilka höjder. Vi ser Åre by som en tändsticksmodell från fjället. Båda ungarna är höjdrädda, men säkert lite kokko eftersom vi nu befinner oss där vi är.
Första vidriga grusnedfarten ner blir en rysare, och ungarna blir rädda och nervösa. Liam småramlar lite här och var. André är lite mera MTB van, men hatar grusnedfarterna.

Efter kanske 20min sakta bromsande nedför Åreskutan så har Liam voltat några gånger, och André kanske 1 gång. Tror Liam vann mot André med 11-3 i vurpor.
Vi överlever med nöd och näppe första åket. Irondad har för övrigt sin MTB som är odämpad bak. Ungarna har heldämpade hyrda hojjar (ca 800kr/hoj/dag).

Andra turen upp på Åreskutan vart även den en rysare. Andrés cykel höll på att följa med en annan lift redan innan André klivit på.
Liam tjatade tills sig att vi måste ta en annan lift efter denna lift. Fast det ångrade han bittert efter att han åkt den andra liften. Äckligt högt över marken gick den andra liften.
Nu är vi mycket närma skutans topp och Liam vill gå hela vägen ner. André är säker på att vi kommer att dö, här och nu. Som tur är så finns det en grön väg till den första liften, en relativt snäll grusväg. Liam vurpar liksom på alla våra turer nedöver.
Vi hittar hela vägen ner igen till liften, och nu kräver ungarna mat, och Max det blir. Vi kan surra senare om det är mat eller inte. Lång, jättelång kö på Max.

Efter Max så är det dags igen för liften. Inget går bra, för det vore att begära för mycket. Efter lite vurpor så nyper Liam till med frambromsen och gör en framlängeskullerbytta med cykeln, i en brant nedförsbacke. Självklart gör han sig illa och är ledsen.
Efter mera pauser och mycket beröm så fortsätter vi till ”Lilla Blå”. Blå led = Livsfarlig led.
Liam voltar i varje kurva, och får efter ett tag otroligt ont i magen. Detta är Crohns-ont-i-magen orsakad av stress. Liam är inte van med MTB som André är, och detta märks på denna led. Vi överlever den med nöd och näppe, igen.

Tror vi hann med 3 turer ned med VM6-liften, samt en tur högre upp från den.

Vi fann ett äckelbajjamajjahus också. Vidrigt i kubik.

Efter Liams magonda, för han fick så ont så han vart ledsen. Här var vi tvungna att avbryta, för vi kan fanimig inte framkalla ett skov bara för detta. Dock är nu klockan 15.15 och liftarna stänger 16.00.

Vi hissar vit flagg för Åreskutan.

Efteråt så är ungarna bra malliga. Det jobbiga och stressande är nu som bortblåst.

Irondad kommer att lägga detta på minnet, länngggeeee.

Återlämnar cyklarna och drar till L på Copper Hill Hotell. L arbetar liksom hela tiden i receptionen. Någon vill något hela tiden. Vi gamar lite kaffe och spanar in hotellet.

Efter att L kramats adjö så drar vi mot Dammån. Mellanlandar i Järpen för tankning och handling. Liam får inte följa med in i affären, för bakom våran bil kretsar 3 negrer med cykelstöld i sinnet. Irondads cykel är på cykelhållaren helt olåst.

Liam jagar iväg cykeltjuvarna flera gånger, eller inte.

Anländer Dammån och de vuxna packar ur allting. Fixar in allt i skåpen. Underbar får ta all tvätt som blivit. Ungarna drar iväg till huset ovan husvagnen. WIFI och 150 kanaler på TV stundar. Tecknat gäller.

Irondad träningsvilar idag. Knäet är inte bättre, bara lite sämre.

Mina päron drog för kompissamlig i Kraftverket ikväll. Pensionärspappan har i veckan opererat ut en krok ur en kompis arm. Kompisen gjorde ett Bengt Öste-kast. Kroken fick trängas ut ur skinnet, genom ett nytt hål i skinnet, sedan knipsas hullingen av och kroken dras tillbaka samma väg som den kom dit.

Vi är bjudna till festen, men får se om vi orkar.

Hittade mat i stugan med WIFI och 150 kanaler.

Nu hittade ungarna TV och vi hittade WIFI.

Vad som händer efter 20.00 vette fan. Fan är Satan, eller hur? Satan låter som Zlatan, eller hur? Väldigt många i Åre var väldigt stolta över att Satan-Zlatan bygger en sommarstuga i Åre. Till och med under intervjun med Lars så skröt säljaren över Zlatan-Satans hus.

Tyar inte ett jota mera, fast lite öringsfiske inatt är ett JOTA.