Nu börjar jag bli stressad. Ingenting går som det ska, och det är jag van vid. Men, det är bara det att nu går ingenting som det brukar, nämligen halvtassligt.

Ta presentkortet Irondad väntar på. Fick det i belöning, och jag har bara väntat på rätt tillfälle att beställa ett presentkort för det. Ja, jag fick ett presentkort, på ett presentkort, värt 500kr.
Bestämde mig för 8-9 dagar sedan för BR Leksaker, och det går ihop med Tomtens önskelista. Nu hade Irondad inte räknat med att någon annan, mellan Malmö och Köping skulle vilja ha detta presentkort, på presentkortet, värt 500kr. Så imorgon väntar jag på posten igen, och har fått mailsvar om att jag kan få ett nytt presentkort, på ett presentkort igen. Fast till en annan adress, som om det skulle vara mitt fel. Ok, nya tag imorgon.

Tack vare presentkortet, på presentkortet som försvann så saknas det julklappar. Irondad måste börja tidigare nästa jul. Faktor x.

Min 13-14 månader gamla Garmin 910xt har börjat strula. Ingen barometer längre, och svår att starta och slå av. Nu chockar Garmin mig, och har skapat ett ärende, gratis, och på garantin. Tack Garmin.
Men klockan skall skickas med posten. Nu fattar ni va? Lär bli rekommenderat för min del, efter långhelgerna.

Våran resebokning är helt jävla körd. Att få besked om vi kan få reseförsäkring på Liam är så inihelvete svårt. Idag ringde jag upp SOS International i Stockholm. För de hanterar försäkringsbolagens kroniska sjukdomar. IBD, Inflammatory Bowel Disease, Crohns och Ulcerös hör alltså dit. Nu ringde jag, idag, enligt överenskommelse, men nu fick jag nya direktiv. Fuck me again.

Ok, ingen fara. Jag har nyss ringt Gastro i Västerås, eller bokat telefontid i fredags, för idag. Fick bra besked om Liams f-calprotecinvärde, som nu är 65. Vilket är 1935 mindre är för 12 månader sedan. Var 2000.
Fast nu brydde de sig inte om det provsvaret. Ny person, nya direktiv.
Nu måste jag skaka fram Liams journaler för 3 månader tillbaka i tiden. Lätt säger ni, men hela vården tar jullov. Men det menar jag att dagtidstjänsterna tar jul. Fick tag i någon på arkivavdelningen idag, och de måste alltså skicka mig ett brev, att signera, som jag skickar tillbaka, och sedan kopierar de journalen, och skickar den per, POST. Där satt den igen. Jag lirkade om mail, telefax och pdf. Men ingenting slår posten alltså. När SOS International fått Liams journaler så skickas de till Köpenhamn, och till deras läkare där, som i sin tur har ca 7 dagar på sig att svara. Ja, nej eller kanske.
Så det är upp till den danske läkaren att säga ok till om vi skall få en reseförsäkring på Liam.

Vi tänker eventuellt boka en resa, den 12/2 2015. Tiden tickar elakt framåt. Började detta fall för 2 veckor sedan, och önskar jag börjat för 2 månader sedan. Hade jag gjort det så skulle jag nog inte fått något svar, för då är det väl för tidigt. Fuck.

Än elakare än att fruns arbetsschema måste spikas senast 8/1 2015. För att spetsa till allting så ringde Liam mig idag och meddelade att han inte kan äta upp maten som underbar fru lämnat till de, innan hon åkte på jobb. Han hade ont i magen.

Känner mig trött och vilsen i djungeln med försäkringarna. Jobbigt för oss med anhöriga med kroniska sjukdomar. Ni undrar nu varför, eller? Om vi bokar resan, för många kronor, och Liam blir sjuk innan, eller under resan så kan vi alltså inte avboka och få pengar tillbaka.
Värre kan det bli om Liam blir sjuk under resan, och måste vistas på sjukhus. Då kan vi få betala allting själva. Alltså, ingen ersättning av avbokad resa, ingen ersättningsresa och ingen ersättning vid sjukhusbesök på resmålet. Hur låter det?

Det går inte att bluffa försäkringsbolagen, för de begär in journalerna från sjukhusen. Säkert inte per post. Men det känns lite tungt nu, för jag tappade en vecka idag, för deras velande. Att få ut journalerna från sjukhuset i juletider känns svårast. Jag erbjöd mig komma idag efter 16.00, men hon skrattade bara. Vi har stängt då. Stressande.

Fick tid till dietist med Liam 8/1 2015. Då skall vi ha fyllt i en veckas matdagbok, och skickat den en vecka innan. Detta skiter jag/vi i nu. Orkar inte, hinner inte. Dietisten får boka om till överläkarens tid i slutet av Januari. För den fick jag boka idag också, eller boka telefon idag, igår.
Frågade även den sekreteraren om hon kunde kopiera journalerna, men det var visst omöjligt. Skit också. Bokade ny tid idag, imorgon. Frågar igen, vilket kan ge rätt svar. Kanske.
Överläkarbesöket är att vi måste ha intyg om sjukdomen på engelska, och om mediciner mm. Vidare lite snack om eventuella vaccinationer. Mycket med IBD. Ny koloskopitid också.

Hoppas resorna finns kvar innan allt är löst.

Idag fraktades vissa paket till julfirandeadressen. Köpte 3 till, mjuka dåliga paket.

Handlade idag, för bilen fanns hemma. Tur det. Västeråsbesöket brann inne. Posten……

Efter 6 dagars träning på raden, efter en månad sjuk, så kommer jag, hmm, träna ikväll. Blir stressade här också. Kaotisk planering är inte optimalt, ibland. Badhuset klappar igen, som typ hela Sverige gör. Dock inte Fabriken, för där skall jag stressa på under juldagen, annandagen, nyårsdagen och trettondagen. Skiter i vilodagen, och kliver ut i garaget efter 21.00 och matar cykelintervaller. Kanske 5x5min med motstånd som ger puls. 60min totalt

Eftersom badhuset klappar ihop så känner jag en inre stress som gör att jag lär lunchsimma imorgon. För efter jobbet så lär jag till Erikslund i Västerås och använda presentkortet på presentkortet. Om den som snott det lämnat tillbaka den i posten. Fattar ni?

Familjens alla tv-apparater är utslagna, av skitungarna våra. De lekte med andra skitungar på övervåningen och något ramlade på internettdosorna. Fiberdosan. Ingenting på övervåningen är helt, och de har sönder någonting varenda jävla dag. Underbar fru bryter snart ihop över detta krossande. Jag också. Ingen tv, blir kännbart för skitungarna.

Igår lagade jag Liams lampjordglob. Som av en slump gått sönder på övervåningen, fast först sparkade han fotboll med jordgloben. Inte kul, och Irondad vart upprörd.

Om Ironman tränar intervaller sent som fan ikväll, och simmar på lunchen imorgon, så kanske julafton blir min lediga dag. Återhämtning sker då.

Tyar absolut inte mera. Stressad över alla inga besked.