Underbar hustru skakade bara av sig sin Jetlag, och lade sig att sova runt midnatt. Killarna i familjen vakade till 02.30, och då är klockan 20.30 Mehickotid. Vi vaknade runt 10.00, helt hjärndöda.

Livet över tidszonern är tufft. Återanpassning pågår, men det strular i hjärnan.

Liam lever på Alvedon, 4h-intervaller. Han har så ont utanpå örat att han skriker om jag rör det med fetvadden. Nu är det bara 6 dagar kvar tills vi får svar på om kroppen tar hand om detta. Eftersom vi bor i ett I-land så skall ungarna lära sig vad smärta är. Behövs verkligen på en grabb med sjukdomen Crohns. Är inte enig med den svenska normen om antibiotika, och jag önskar inga kommentarer om detta heller (kom ihåg att ingen kan få en skriven dagbok att ändra på sig. Eventuella läsare skall se detta som ett tjuvkik i en dagbok). Comprende?

Ungarna har bott i sina nya spel. PS3 hjärndöda, fast de har inte fått  några nya spel på länge, för tomten kom med annat. Fast båda är ju sjuka, och nu vilar de verkligen. Hjärndöda.

Vi borstade tänderna 18.00, och det är liksom inte riktigt ok.

Makaroner och diverse serverades idag. Irondad har tvättat, diskat och eldat. Huset är varmt, tvätten är ett minne blott.

Irondad klev ut i garaget och möttes av kyla. Inte arg frukyla, utan instängd kyla. Hade glömt att sätta på elementet i garaget efter vår hemkomst. Cyklade så det stod härliga till. 10min lugnt, 6x6min intervaller på 250W med 2min rullvila, följt av 10min nedvarvning. Just detta pass avslutade jag förra trainersäsongen med. Så nu kände jag mig stark, trots gårdagens 16,2km löppass, med 7km i snabbtempo. När kroppen svarar så här bra på träningen så måste viloveckan in snart, för det är en balansgång med utveckling på ena sidan, och skada på andra sidan.

Fick dambesök på kvällen, och det var förstås en ljushårig ung donna. Som tiggde 88:an glassar?

Färgen som Irondad fått i Mexico rasar bort, rasande fort. Dyrt kvadratmeterpris på den solbrännan.

Måste beställa en doktorstid till mig själv, för omväxlings skull. Är säker på att jag under senaste 7-10 åren haft ansträngningsastma, för ni skulle bara höra hur jag låter under hög belastning. Idag hostade jag nästan ut mina lungor. Lika varje gång jag belastar med mycket hög puls. Alltid.
Är säker på att min braiga kondition knuffar bort ansträngningsastman, men livet vore bättre utan denna skällhosta vid tung belastning. Får bli på måndag.

Ungarna fick varsitt minibasebollsträd av mina päron. Får se hur de används.

Lyckades helt själv med att fippla in ett officepaket (2010) i min dator. Det verkar fungera också, förutom att internet försvann i någon timme efter installationen. Lurigt, för varje program man fjopplar in så kommer en sideffekt. Typ inget internet.  Tack Pirate Bay, igen. (självklart ljuger jag igen).

Klockan är 23.35, och hela huset är vaket. Jetlagen finns kvar, och regeln om att det tar 1 dag per timme stämmer bra på oss.

Handlade idag. Glassar, godis och negerbollar. Vi har fredagsmys, och lördagsgodis och söndagspys. Finns ett ord för varje dag om man bara vill. På måndag börjar vardagen, om ungarna är ok förstås. Hoppas inte öronkolapsen triggar igång någonting annat i Liam, för den faktorn beaktar ingen, förutom jag. Ensam om det.

Tyar inte mera nu, fast jag säkert är vaken i flera timmar till. 23.41 i Köping, 17.41 i Utomlandet.