Innan jag kunde komma ut på gårdagskvällens distansrunda var det storhandling i Maxi-ladan som gällde. En hel drös i blå löparställ med texten Lidingöloppet var också där och handlade (på ön för orienterings-SM får man förmoda) och det triggade igång löparskallen så självaste Pavlov hade varit nöjd.
Jag närde en förhoppning att kunna riva av veckans långpass i väntan på att få hämta mor och far nere vid färjan vid midnatt. Mat, städning och nattning av några små vildar drog ut på tiden så jag skrinlade de planerna och inriktade mig på vanlig sketen lugn distans.
Det visade sig vara kallt som 17, ner emot nollan, så det tog ett par km innan händerna slutade värka av köldbettet. Själva passet går inte till historien som det mest fantasifulla. Bort till P18, sedan fem varv på elljusslingan i relativt lugn fart, mellan 4.15 och 4.30, utom sista km som jag tryckte till på på 3.45. Sedan hem och runda av med en knapp km barfota, vilket var en smula svalt för fotsulorna. Totalt 15 km, snällt räknat. Another day, another träningspass.
Så sant. Just denna gång var vildarna hemma så handlingen var rena lisan för själen…
Får man inte betrakta storhandling på Maxi som ett långpass?;) Detta kräver såväl psykiskt som fysisk uthållighet, framförallt med små vildar som sällskap vilket även kräver någon form av simultanförmåga och sjätte sinne.:-)