Inser mer och mer hur roligt det är med crossfit, tyngdlyftning och alla utmaningar det innebär. Känner verkligen att jag börjar bli “färdig” med långdistanslöpandet…känner att det inte ger mig mer i nuläget. Taskig insikt såhär innan Berlinmaran som varit årets stora projekt. Men samtidigt skönt för nu vet jag att jag inte kommer sätta någon press på mig själv tidsmässigt. Självklart kommer jag att göra så bra jag bara kan, men jag kommer inte slita hund för att klara sub4. Då har jag hellre en trevlig upplevelse i själva loppet och får en sämre tid.

Sen känns det konstigt ändå eftersom jag sprungit så många år att det blivit endel av min identitet. Just nu känns det som att jag är less på löpningen. Inte att ge mig ut och springa en mil eller tom två. Men just den där planeringen som krävs för att få till bra pass. För att få till ett långpass på 35km tex som jag ska göra i helgen, krävs det endel planering, och tajming med annan träning och kosten och sömnen och vilan. Att springa två mil om jag vill kräver ingen vidare planering. Sen inte nog med all planering, utan den dagen du sprungit är du helt död och orkar inget mer och dagen efter så stel att du knappt kan böja dig ner. Det sliter helt enkelt för mycket för att vara värt det.

Säga vad man vill om crossfit, men i förhållande till slitandet på långpassen så känns ju en crossfitwod betydligt skonsammare med dess variation och ofta korta arbetstid. Jag märker ju själv på återhämtningen hur slitsamt det är att springa långt. En tung crossfitwod eller tynglyftningspass kan jag känna mig lite stel efter. Men inte alls hängig och seg i hela kroppen som efter ett långpass.

Samtidigt kan jag inte utesluta löpningen helt utan kommer förmodligen fortsätta och satsa på snabbhet istället. Köra max och intensivt när jag kör och försöka lära mig att ge max direkt. korta intervaller. korta sträckor. korta intervaller. korta backar.

Känns otroligt skönt att fattat detta beslut. För denna sommar har varit jobbig med två mål att sträva mot. Två tuffa sporter att parerar mellan. Min tänkta träningsplan från ptn…höll en vecka. Sen har jag behållt mallen för långpassen och gjort intervallerna. De flesta. och att samtidigt köra så tunga pass på gymmet har varit jobbigt med planeringen! Ska bli skönt att kunna koncentrera mig på det som känns roligast just nu och som jag verkligen brinner för: Det snabba och intensiva och de tunga lyften!

Sen kanske det kommer en mara igen så småningom..jag tackar ju sällan nej till en utmaning. …så man ska aldrg säga aldrig