Den här dagen började bra och den bara fortsätter vara underbar. Jag tog på mig löparkläderna och gav mig ut på en runda, det är ju sol ute! Lovade mig själv att inte jaga på, bara springa lugnt och fint. njuta av rundan.

Vilken runda det blev! Hårdpackad is och blankis hindrade inte mig, falconskorna greppar så himla bra! Lite småmoddigt på några ställen var inte heller några problem. Det enda jag upplevde som lite småjobbigt var att de grävt upp min gångbana på ett ställe så jag fick springa en annan väg, det gillade jag inte eftersom jag riskerar att springa vilse 🙂
Jag har uselt lokalsinne 🙂

Jag tror jag listat ut varför pulsen ligger nästan 10 slag högre än vanligt, det är skorna som gör det. Skorna uppmuntrar mig att springa längre fram på foten, mer på mittfoten och med snabbare steg. Det måste vara det som är skillnaden, för i mina vanliga tjockskor är det ingen större skillnad annars. I tjockskorna lufsar jag på som vanligt.

Om det stämmer bör kroppen vänja sig och snittpulsen sjunka så småningom, i takt med att jag vant mig vid mina älskade falkar – jag har trots allt bara sprungit 5 mil i dem än.

Nu fick jag iaf en härlig milrunda på 68 minuter i solen, och jag är så genomlycklig att det är larvigt nästan!!!