Förrätten VM i Motala satt fint. För mig blev det ett väldigt positivt minne och upplevelse. 

Efter det träffades vi i Umeå för att hitta farten. För min del kändes det som kroppen glömt bort hur man gjorde. Det blev dock ett blygsamt pers ändå och roligt tävla, roligt se seniorerna tävla. Revanch på sprintkänslan tog jag i onsdags i Umeå, träningstävling, utan våtdräkt! TS Järnet är tuffa, 19,6 grader i sjön. Så en par Tapasrätter har man redan spisat. 

I helgen är det RM i Västerås, ser fram emot att tävla där. Är ju så nördig så jag vill ju se junior/seniorerna så jag åker dit så jag hinner se dem tävla SM under lördagen. Önskar bara att Sverige fick fram fler juniorer som tävlade. Det är verkligen roligt se vad duktiga alla varit som arrangerat tävlingar. Många arbetstimmar nerlagt för att det ska fungera.

Något mål med Västerås, hm, pers skulle sitta fint. Jag vill också ha den där goa känslan med mig att jag kan trycka på i alla moment, kan kontrollera gaspedalen på något vis. Placeringsmässigt är det tuffare konkurrens i år, brukar inte fundera på det. Kan inte påverka mina medtävlare. Det räcker dit det räcker. Så roligt vara på tävling.