Fick på en kanonpass idag, benen var så sugna och fötterna så lätta. Nästan som om de kom ihåg intervallerna igår och bara fortsatte på den linjen, fast utan att komma så nära tröskeln 🙂
Det finns en hel del backar på rundan, minst två som är riktigt branta och otäcka, och Järnvägsgatan lutar alltid åt fel håll och är alltid jobbig att springa på av någon bisarr anledning men inte ens den eller Råstensgatan med sin himla jobbiga backe fick stopp på mig idag. Ibland är kroppen en fantastisk manick 🙂
Ja vi har alla våra kors att bära – då och då. 🙂
bra Kristina, nästa gång blir det tvärtom 🙂
Och jag snörvlar och lever på er löparlycka. 🙂
jepp – jag lever fortfarande på min löparlycka från igår!
Håller med! Att känna att man har en kropp och den fungerar, kan prestera, man bara far fram …
Härlig läsning! 🙂
Ja, det är väldigt roligt när man får till det så där 🙂
Kul eller hur??? 🙂 Jag fick uppleva det också idag!