Det blev ett kort men intensivt pass idag. Jag förstår inte varför jag får så ont on syre så fort jag håller högre tempo än 7:00 min/km. Bevisligen kan jag springa fortare, under Vårruset gick den långsammaste kilometern på 6:44 men idag kändes det som förgjort. Jag vet ju att jag kan springa fortare, och nu har jag dessutom vilat av mig alla skavanker som jag lidit av. Det enda som återstår är en hysteriskt rinnande näsa, men jag tror inte jag är förkyld längre. Om det inte tar så lång tid för kroppen att skaka av sig en förkylning förståss, det har gått en vecka ungefär sen jag blev riktigt sjuk.

Å andra sidan ska jag inte vara allt för grinig, för jag vet att jag för några veckor sedan irriterade mig på att jag hade svårt att springa 5km på 35 minuter. Nu sprang jag två minuter fortare än det och jag hade inte ens en bra dag. För några månader sen, om man ska gå så långt tillbaka, tog det närmare 40 minuter att springa 5 km så om man sätter lite perspektiv på det hela så är kanske inte 33 minuter så illa ändå. Jag som bara sprungit i runt ett halvår än så länge!