Tog det lugnt och fint idag, kände mig trött i kroppen och lite tilltufsad men det var väldigt skönt att bara lufsa. Sista 900 metrarna ökade jag succesivt tempot och avslutade med en 200m i strax över 11km/h (nånstans runt 5:20min/km) så det är väl därifrån maxpulsnoteringen kommer för resten av löpningen låg stadigt och skvalpade en bra bit under 150 bpm. Det är definitivt lägre än jag snittade i somras på samma distans i samma tempo. Det måste väl vara bra ändå?

Intervaller däremot kände jag att kroppen inte ville vara med på, så då fick det vara. Ska jag orka måste det kännas som “en sån dag”.

Eftersom katten höll på att skrämma vett och sans ur mig och älsklingen halv fyra i natt när hon misslyckades med att hoppa upp i ett skåp och välte en massa saker så kan den bristande entusiasmen kanske bero på det men jag misstänker trots allt att jag fortfarande är lite trött efter ryggontet och naprapatbehandlingen. Vi får se hur långt jag kommer på långpasset på söndag. Det beror också på dagsform.

Hoppas vi slipper pälsklädd fallfrukt i natt bara. Kattuslingen höll på att ge mig en hjärtattack när hon ramlade ner från översta skåpet över linneskåpet. Hur hon kom dit vet jag inte men jag hörde hur hon kom ner. Med en jävla fart!