Idag skuttade jag upp på vågen, nykissad och bar, före frukost och upptäckte att jag är hela två kilo tyngre. Det lustiga i situationen är att måttbandet rapporterade en centimeterminskning på midjan med en hel centimeter sen i oktober då jag mätte sist, de andra måtten är de samma eller marginellt mindre (jag skriver bara upp hela och halva centimeter, inga millimetrar och jag avrundar alltid uppåt).
Jag har lite svårt att betsämma mig för vad jag tycker om det men jag kan ärligt säga att jag aldrig varit i så här bra form förut. Det måste ju vara positivt. Jag försöker inte gå ner i vikt, tvärt om försöker jag hålla vikten stadig men var de där två kilona kom ifrån vet jag faktiskt inte. Och vart de sitter vet jag inte heller, för jag kan inte se dem eller mäta dem med måttbandet.
Nu för tiden är jag omsorgsfull när jag väljer vad jag ska äta och jag försöker äta regelbundet och varierat för att få i mig det kroppen behöver. Man kan inte träna hårt om man inte fyller på energi, det vore som att köra formel 1 utan att tanka med jämna mellanrum. Det kan inte ens Schumacher. Fast man ska inte överdriva heller, för kroppen är fena på att lagra in fett om den får chansen.
Men jag är inte säker på att det är det som har hänt. Å andra sidan är jag inte särskilt säker på vad som hänt alls.
Idag får jag svart på vitt ang hur fet jag är för klockan 16.00 kryper jag in i en BOD POD! 😮
Jag har också gått upp i vikt – 2,5 till 3 kg. Nu har det legat så så länge så jag får betrakta det som permanent…. Vet i f-n vad det består av. Muskler? Det kan det väl inte vara (SÅ mycket???) Vätska? Då borde det väl nästan skvalpa när man går 😉 Jag mäter mej inte, utan kikar i spegeln om det ser OK ut och jag tycker inte jag ser någon skillnad.