Om några timmar går vårens första lopp, Guteterrängen i Östergravar. Och då är det ju för typiskt att man ska ha ont i foten. Det kom krypande efter gårdagens lunchpass och känns lite som en stukning i höger fotled. Inte för att jag märkt att jag stukat mig eller så.

Men det får gå ändå. I värsta fall får jag ta med foten i en påse och hoppa runt på ett ben. Hur det känns lär jag märka timmen innan loppet när jag ska spela innebandy, föräldrar mot barn. Perfekt som uppvärmning? Nja. Men det är bara att bita ihop.

I själva loppet är det den gamla klassiska frågan om tid vs placering, och var fokus ska ligga den här gången beror helt på hur loppet utvecklar sig. I bästa fall blir det rentav så att en hård batalj om placeringar ger en bra tid. Och då är det 15:18 från 2011 som är mitt PB för detta lopp. Under 15 vore ju snyggt men 18 sekunder är ganska mycket på en så kort sträcka så vi får väl se.

Det som talar för bra fart är att jag inte är fullt så nedtränad som de två senaste åren när jag kommit till start med riktigt tuffa pass föregående dagar. I år har de två föregående dagarna varit relativt lugna, så om bara foten håller att springa på har jag inga ursäkter.

Eller, något kan jag säkert hitta på…