Efter en stund med näsan i den gamla hederliga träningsdagboken har jag kunnat summera hösten i jämförelse med de två föregående åren. Perioden oktober-december ser då ut så här:

2011: 851 km, veckosnitt 65,5
2010: 562 km, veckosnitt 40,1*
2009: 555 km, veckosnitt 42,7*

*Att snittet ser lite konstigt ut för 2010 och 2011 beror på hur kalenderveckorna faller ut – 2010 blev det 14 veckor under perioden och övriga år 13 veckor.

En orsak till förbättringen är en sådan sak som är svår att påverka: i höstas hade jag inga uppehåll för sjukdom eller skador. På sin höjd skippade jag ett eller två pass en vecka på grund av någon känning men höstens sämsta vecka gav ändå 47 km. Båda de föregående åren hade jag skitveckor med noll. eller nära noll, km.

Men även om jag rensar skitveckorna har mitt träningssnitt den gångna hösten legat högre än någon enskild vecka (hösten) 2010, och endast slås av en endaste vecka hösten 2009 (i slutet av november när jag lyckades skrapa ihop 69 km). Kontinuitet is da shit.

Förutsättningarna för nya personliga rekord borde således vara rätt goda, men det hänger ju förstås på att jag kan fortsätta ligga kring 7 mil i snitt även under vintern och våren – och att långpassen rullar på.